Igår satte värken in.

Efter varit ordentligt trött i 3 dagar så började värken i skelettet.

Men jag försöker ändå inbilla mig att den inte är så djävulsk som den var de andra två gångerna.
Men trots jag försöker inbilla mig detta så behöver jag ändå ta morfin för att klara mig.

Imorse var ögonen helt ihopklibbade för att de är så torra så jag fick bända isär dem.
Akut in med ögondroppar så jag kunde blinka.

Mina fötter har börjat ömsa skinn nu.

Ser inte så kul ut o känns inte så lattjo heller kan jag lova.

Magen lever sitt eget liv o att gå på toa är inget man längtar efter....   

Fingertopparna är ömma och torra. Smörjer och smörjer men det är som om dom är två svampar som bara suger åt sig all fukt.

Min tröst är att nu ska jag förhoppningsvis ALDRIG mer behöva få cellgifter mer i mitt liv!!
Måtte dessa ha gjort nytta!!!