Direktlänk till inlägg 4 december 2014
Första strålningsdagen var för 2 dagar sedan men dagarna har bara kommit och gått utan att jag har hunnit med.
Första strålningen ja. Personalen var gulliga och förklarade allt. Men hu så nervös jag var.
Och så var det dags....kravlade mig upp på britsen och fick lägga armarna över huvudet i stöden och skallen på en hård lite "kudde"....som höjdes upp och kördes närmare maskinen. Och maskinen är ju.....stooooor....o den kommer nära!
De ställde in allt, flyttade lite på mig....skulle ligga stilla men se, det kliade lite här och där...o det var som om jag hade myror i kroppen.
Sen ruckade de lite på britsen när de gått ut i kontrollrummet....allt för det skulle vara exakt.
Jag fick också en kamera som sattes på börstkorgen. Om jag minns rätt så visar den att jag andas rätt. Andas jag fel får jag ingen strålning och då tar det hela längre tid innan jag är klar.
Sen satte det igång.....japp, apparaten kom verkligen nära. Jag tänkte...nu ryker min arm....och så stannade maskinen till. Jag glodde och kände paniken komma krypande.
Blunda!! Blunda!!! Blunda!! Intalade mig själv att blunda....o så höll rösten på att mässa: "andas in....andas ut...andas in...andas ut....osv"
I taket var där lampor som bytte färger och jag började titta på dem men kom på att det bästa var att blunda och enbart lyssna på rösten.
När allt var över fick jag veta att jag fixat andningen bra och då släppte det mesta av min nervositet och lite tårar kom.
Jag klarade detta utan bli strimlad av denna konstiga jättemaskin!!
Sänktes ner mot golvet så jag kunde gå av britsen. Hade fått ifyllt lite färg på kroppen med streck så de vet hur inställningen ska vara imorgon. Ska gå fortare då sa de.
Tycker hela överkroppen ser knas ut....ett bröst, 3 tatueringar o massa streck och prickar ditritade.
Väl ute så satt min kompis där och väntade. Då kom tårarna på både henne och mig. Min nervositet släppte helt och jag vet att jag ska kunna klara detta.
Så här ser den maskin som jag ska ha till alla mina strålningsdagar. Här syns lite av de färgade lamporna i taket med.
Hela maskinen rör sig runt en när man ligger på britsen.
Så här ser britsen ut utan pappret på. Jag ligger på rygg med armarna över huvudet. Armar och händer vilar i de röda "hållarna". I mitten syns en röd "kudde" och där har jag huvudet.
En bit ner är en "kant". Denna har jag precis under baken så jag inte har möjlighet att kasa ner.
När jag lagt mig är det ordet STILLA som gäller. Och sen sätts en högtalare på där en kvnnlig röst säger "andas in...andas ut...."
Alla har inte denna andnings-strålning men de som haft bröstcancer på vänster sida blir testade om det behövs p.g.a försöka undvika strålningsskador på hjärtat.
Att avhysa någon är inte så kul men i detta fall är det tyvärr ett måste. Fick ett bryt på sjukhuset när jag skulle ha mina cellgifter. Slutade med att personal kom på plats. Vi pratade igenom det och jag drog i stora drag om allt som hänt. Dock v...
Fick senaste cytostatikan förra tisdagen. Fick den intravenöst....dvs genom venporten. Dagen efter var jag konstig i kroppen, hade lite ontöverallt men jag reagerade inte direkt. 2 dagar senare hade jag 39,1 i temp. Åkte till akuten och det såg u...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 | 5 |
6 | 7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 | 13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 | 18 | 19 |
20 | 21 | |||
22 | 23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 | |||
29 | 30 |
31 | |||||||
|