Nu gav vi oss iväg och skulle utöva en sport. Vet inte ens om det är en sport men det verkade bli en tävlingssport vad gäller de ungdomar som var med :)
Vi skulle alltså cykla dressin!

Packade väskan med fika och hämtade upp söner och en kompis till dem.....sen bar det iväg.

Fick nyckel och låste upp de dressiner vi skulle använda oss av. Fick instruktioner och även diplom!
Oh, det måste jag nog rama in :D

Fick vända dressinerna för att vi skulle kunna cykla åt rätt håll. De verkade rätt så tunga tyckte jag iaf när jag såg hur de kämpade med att vända dem....en efter en........utom jag då....jag tillhörde ju hejjaklacken.

Packade upp grejorna på dressinerna och så skulle vi iväg. Började rätt bra de första 100 metrarna och sen så stack 2 dressiner med 4 pojkar på iväg en rätt hög fart (jag tyckte det var hög fart).
Dock var det just här jag såg fram emot en stilla njutningsfull dressintur. Detta höll tydligen inte maken med om för han ökade tempot han också och ville komma ikapp de andra killarna.

Då blev jag lite imponerad. Så pass så jag också ville prova på att cykla.

Men då kom vi inte framåt så snabbt kan jag lugnt säga....men oupps så kom en liten nedförsbacke men de räckte för att jag skulle få upp en väldig fart.
Kände att det skakade i tramporna vilket mina fötter inte gillade alls så jag satte upp dem på en av pinnarna på dressinen och så åkte vi i härlig fart.....wrrooooom.....eller kanske det sa svisch.....  

Plötsligt började maken skrika "BROMSA"!!!!
Va? Finns det broms också ???? Bromsa nu??? Nu när jag fått upp farten???
Näää...nu vill jag luta mig framåt och få ännu mer fart......känna vinden i den lilla kalufs jag har sedan cellgifterna mot cancern.

Jag letade och letade men hittade ingen broms....tittade framåt....o såg att vi hunnit ikapp se andra....o det såg också det och fick öka på farten så vi inte skulle krocka.
Men maken fick peka på bromsen så jag såg den...knasigt ställe och sätta en broms på....  
Och den fick jag ställa mig på för att nåt skulle hända tydligen.

Så kom vi fram till slutstationen, klev av och gick bort till en stenbro som byggdes 1818. På den tiden behövdes det sparas på virke så träbroar skulle man inte bygga så många utan istället satsa på stenbroar. Dock var sten väldigt dyrt.
Allt detta stod på en info-tavla vid bron.

Sen var det att bege sig tillbaka och det cyklades på rejält då med.

Visar min make vart han ska cykla så han inte kommer vilse på spåret

Här försöker en sitta bak-och-fram på en dressin.

 
Och här pep alla "ungarna" iväg i snabb takt.
   

Kära broder.....jag fångar dig om du hoppar!!!

Och de fick minsann klättra tillbaka för att få fika kakor och bullar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att avhysa någon är inte så kul men i detta fall är det tyvärr ett måste. Fick ett bryt på sjukhuset när jag skulle ha mina cellgifter. Slutade med att personal kom på plats.  Vi pratade igenom det och jag drog i stora drag om allt som hänt. Dock v...

Träffa läkaren för några dagar sedan. Hjälper inte detta cellgift är det hejdå!      Jag är i för dåligt skick för att gå på nästa! Han räknar med 2 ggr av nästa sort så stryker jag med av biverkningarna för de är så starka i den! I den jag h...

Kom till slut hem från sjukhuset. Asih kom samma dag och besökte mig. Berättade vad de kunde bistå med. Jag var lite misstänksam men nu har det gått en tid och jag har fått mer insikt i vad de kan göra för mig! Var pigg när jag kom hem. Kände mig j...

Fick senaste cytostatikan förra tisdagen. Fick den intravenöst....dvs genom venporten. Dagen efter var jag konstig i kroppen, hade lite ontöverallt men jag reagerade inte direkt. 2 dagar senare hade jag 39,1 i temp. Åkte till akuten och det såg u...

När jag och maken var på vår planerade resa i Spanien så passade min bror, hans fru och min ena son på att fylla år. Men nu kom vi hem lite tidigare än beräknat så sonen fyllde år någon dag senare. Men då hade vi redan bokat in kalas helgen efter...