När man blir sjuk i en dödlig sjukdom så märker man hur folk reagerar.

De bästa är de som finns kvar hos mig och är lika "tokiga och knasiga" som de brukar vara.
De sitter i mitt hjärta som de alltid gjort.   

Eftersom jag är öppen med vad jag har så brukar de flesta andra också öppna sig, vågar prata om det och många berättar hur de själva känner. Jag uppskattar dessa samtal.

Att jag skriver öppet om det på Fb och här leder till att många säger att de tycker det är skönt för det i sin tur leder till att de slipper fråga om allt då de redan har läst det och när man väl ses kan man vara i "nuet"!
Jag behöver t.ex inte berätta om de senaste behandlingarna för det har de redan läst om osv.

De finns ett fåtal som blir rädda men de flesta av dessa har jag tagit tag i och där är bara någon kvar nu som fortfarande är "bångstyrig" men jag orkar inte lägga energi på henne.
Vill hon att bara jag ska ringa och aldrig själv ringa så är det hennes val!  

Det finns de som gråter ibland när vi ses men sedan är som vanligt igen och det är helt ok.
Det visar att de själva inte är övermänniskor utan helt normala med normala reaktioner.
Jag är själv ledsen ibland men försöker få ut så mycket glädje som jag bara kan hinna med
trots jag sitter med smärtor, biverkningar, behandlingar och Döden bredvid mig 24 tim/dygnet.

Sen har vi hurtbullarna som säger "men vi ska alla dö"!
Jag suckar och tänker bara "vad lite du vet om livet och döden"!  
Klart att vi alla ska dö men det är för mig en stor skillnad att sitta med döden bredvid sig 24 tim/dygnet än att inte vara medveten om hur nära döden kanske är!
Det är för MIG skillnad att kunna orka leva utan en förlamande trötthet.
Det är för MIG skillnad att kunna leva utan behandling livet ut!
Det är för MIG skillnad att kunna få jobba och vara fri att göra det man orkar mot att
vara förhindrad att jobba och förhindrad att leva fullt ut pga cancern!

Det är för MIG skillnad att kunna få planera saker utan behöva involvera vårdpersonal, Försäkringskassan m.m

Skulle kunna rabbla upp massor av saker här men då hade inlägget blivit väldigt långt  

Det finns de man har sporadisk kontakt med och alltid har haft och det är helt ok!
Man pratar när man ses och man har kontakt via t.ex Facebook!  

Sen finns det de som dykt upp och söker kontakt. En del hade man inte förväntat att de skulle komma men var och en är lika välkomna till mig och jag tar dem alla till mitt hjärta! 

Och så har vi ett fåtal (tack o lov väldigt få) som sitter och beklagar sig om vilken hemsk sjukdom cancern är (som om jag inte redan visste det),  hur verkligen hemsk den är (ja, det vet jag som sagt redan), hur hemskt det är att höra om den för att i nästa sekund beklaga sig om att hen inte får veta något om den och om hur jag mår.....! Hur ska de ha det????!!!  
Dessa fåtal människor är dessutom den sorten som inte själv kan tänka sig att stötta om de inte tjänar något på det utan det handlar enbart om dem själva och att de vill ojja sig!

Men dessa människor TAR min energi och när jag har haft kontakt med dem (om än så lite) så är jag helt uttömd på min energi (det lilla jag har)!
Orkar inte med så negativa människor....är mättad flera gånger av dessa i mitt liv!   
Det är väl JAG som har cancern och inte ni har jag lust att skrika till dem och jag tycker inte ens synd om mig själv (jo, kanske ibland när jag är ensam).

Jag försöker att vara vänlig men bestämd när vi har någon form av samtal men jag undviker dem så mycket jag kan! Jag vill ha min energi till annat!

Men jag älskar alla de som vill finnas i mitt liv trots att vi alla vet att mitt liv blivit många år förkortat och istället för att vara frisk kommer jag att vara sjuk tills jag dör.
Jag behöver få känna glädje!    

Mitt hjärta är starkt men jag har en kropp som faller sönder bit för bit!

#bemötande

#fuckcancer

 

Emma

6 september 2016 17:21

Så bra skrivet! Är ju som man säger: I nöden prövas vännen! Det är då de rätta ansiktena kommer fram. Kram

cija

6 september 2016 18:01

Ja, det gör de verkligen! På gott och på ont! Kram

 

Annie

6 september 2016 17:45

Önskar jag kunde ge dig en "riktig" kram, men i brist på det så skickar jag dem över nätet istället :)

Kram kram kram<3

http://www.lifebyannie.bloggplatsen.se

cija

6 september 2016 18:01

Alla kramar är lika välkomna och här får du en tillbaka :)

 

Maria

6 september 2016 18:11

Du är en kämpe! Följer dig så mycket jag kan på blogg och fejjan! Kramar

cija

6 september 2016 19:11

Tack

 

Anna och mannen

6 september 2016 20:17

Det är så prick i det du skriver. Flk visar sina rätta jag när nåt sånt här händer. Du har så mycket styrka! Många kramar från oss

cija

7 september 2016 11:12

Jo, det gör de!! Nja, så möe styrka har jag nog inte men envishet kanske ;)

 

Yvonne

6 september 2016 22:19

Jag kan bara hålla med dig i bemötandet med människor.

Man slutar aldrig förvånas. ...

Skickar dig en stor kram.
Tänker på dig hela tiden.

Yvonne

http://yvonnedennismatte.blogg.se

cija

7 september 2016 11:13

Tack för alla dina tankar

 

Annelie

6 september 2016 22:31

Dags att rensa ut bland energitjuvarna märker jag, de finns överallt men de märker inte ens av andras våndor när de själva är så egoistiska.
Du är o förblir den härliga Cija jag kom i kontakt med när cancern korsade våra vägar. Döden är inget man vill bli vän med så jag hoppas att trots kronisk cancer att du får leva ut ditt liv på bästa vis<3
Och att leva o njuta av nuet är något vi alla behöver påminna oss om.<3
Stå på dig du är jätteduktig som orkar !!!
Kram kram

http://Plantin.bloggplatsen.se

cija

7 september 2016 11:15

Jag borde nog rensat ut dessa energitjuvar för många år sedan men man är för snäll! Men nu kommer man till en punkt där man måste välja och för första gången väljer jag bort dem helt och det känns bara sååå rätt! Men att det ska behöva komma till en sånhär punkt är egentligen hemskt! Kramar

 

verica

8 september 2016 11:26

As Annie above has written, I wish I could give you a proper hug in person, but consider it done at long distance. Please avoid all the people who suck up your energy; you need it for yourself and the kind people around you.
Love, Verica

cija

9 september 2016 15:52

I love hugs so I take it to my heart! And I avoid people that take energy from me, I just wish I have decide this before becuase it would help a lot to avoid them for many years ago! Love and hug

 

Gröngöling2

8 september 2016 13:18

Ja, bort med energitjuvar. Det är härligt och bra tror jag, att du kan vara så öppen med hur du har det. Det blir lättare för andra när de kommer i samma situation, och det blir, som du skriver, lättare att ha trevligt med vänner när ni väl ses. Samtidigt tror jag inte att energitjuvarna vill vara jobbiga, men det hjälper ju inte. Vi borde alla tänka så, och inte uppmuntra energitjuveri. Du är en förebild genom din mänsklighet, stor kram <3

http://grongoling2.bloggplatsen.se

cija

9 september 2016 16:06

Nej även om energitjuvar inet alltid menar att vara energitjuvar så är det som du skriver....det är inget hjälp! Så jag undviker dem så mycket jag bara kan! Många kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att avhysa någon är inte så kul men i detta fall är det tyvärr ett måste. Fick ett bryt på sjukhuset när jag skulle ha mina cellgifter. Slutade med att personal kom på plats.  Vi pratade igenom det och jag drog i stora drag om allt som hänt. Dock v...

Träffa läkaren för några dagar sedan. Hjälper inte detta cellgift är det hejdå!      Jag är i för dåligt skick för att gå på nästa! Han räknar med 2 ggr av nästa sort så stryker jag med av biverkningarna för de är så starka i den! I den jag h...

Kom till slut hem från sjukhuset. Asih kom samma dag och besökte mig. Berättade vad de kunde bistå med. Jag var lite misstänksam men nu har det gått en tid och jag har fått mer insikt i vad de kan göra för mig! Var pigg när jag kom hem. Kände mig j...

Fick senaste cytostatikan förra tisdagen. Fick den intravenöst....dvs genom venporten. Dagen efter var jag konstig i kroppen, hade lite ontöverallt men jag reagerade inte direkt. 2 dagar senare hade jag 39,1 i temp. Åkte till akuten och det såg u...

När jag och maken var på vår planerade resa i Spanien så passade min bror, hans fru och min ena son på att fylla år. Men nu kom vi hem lite tidigare än beräknat så sonen fyllde år någon dag senare. Men då hade vi redan bokat in kalas helgen efter...