Nu har jag då fått hem ett kuvert för ärftlig tumörsjukdom inför besök på Onkogenetiska mottagningen.
Var ett stort kuvert och MASSOR av papper.

Jag hade tänkt det var en enkel grej....fylla i lite uppgifter om närmast släkt och ta ett blodprov.
Ha, kunde inte ha mer fel!!
Fick ju något att bita i kan jag ju lova!!!  

Det ska vara uppgifter om  mig,
mina barn,
bror,
brorsbarn,
föräldrar,
mina kusiner,
mina fastrar,
mostrar,
farbrödrar
morbrödrar,
mormor,

morfar,

farmor,

farfar

Och som pricken över i:et ska det även vara syskonen till mina mor och farföräldrar. Där gick jag rejält bet på.....:O

Men jag måste medge att det är lite intressant men däremot är det inte det enklaste att få tag på alla uppgifter.
Det ska vara namn, födelseår, lever de? Är de avlidna? tumörsjukdom? Isf när och var? Vilket land de var i när de fick det?

Jag har nog aldrig jagat hela biologiska släkten så mycket som jag gör just nu ....  

Men jag vill ju veta.....för egen del bryr jag mig inte så mycket men för mina barn, syskonbarn, kusinbarn, framtida ev barnbarn osv

#fuckcancer

När jag fyllde år sist så fick jag presentkort på SPA.   
Detta utnyttjade jag idag.

Valde Hanakasumi då jag tyckte att det var perfekt för mig. Jag kan inte genomgå massage där det trycks på mig då jag är öm i kroppen efter alla behandlingar! Och bada var inget jag kände för.

Så det fick bli Hanakasumi.

Vad är detta då?  
Hanakasumi är japanska för ”blomblad för vinden”. Det är en kroppsbehandling med inspiration från badritualerna i Japan. Behandlingen innefattar en varm kroppspeeling med enzymer från papaya som skrubbas bort med vantar. Först ligger man på rygg en stund och sen på magen.
Under tiden kroppspeelingen liksom tränger in (ska inte duschas av) så får man en lång fotmassage med akupressur.
Därefter avkopplande strykningar med närande shea smör.....som luktade SÅ fruktansvärt LJUVLIGT!!!!  

Och jag som är en torris om kroppen....detta var perfekt för mig.
Och den lätta "massagen" man får med detta värmande kroppspeeling och sheasmöret gjorde att min kropp liksom blev mer rörlig. Jag är ju numera stel i kroppens muskler och leder p.g.a medicinerna jag tar för att cancern förhoppningsvis ska hålla sig borta.

Detta kommer jag att göra om när jag får tillfälle :)

Britsen jag låg på

Jättemysigt rum :)

Natt nummer 2 avklarad. Och jag som matte ser i kors idag.....   
Varit en intressant natt.

Katten vägrade kissa igår på hela dagen.

Jag satte honom i lådan flera gånger, satte mig på golvet bredvid några av gångerna och några satte jag bara honom där och gick igen.

Ingenting fungerade.
Han såg ut som om jag hade satt honom på planeten Mars och att han inte hade en aning om vad han skulle göra där jag satt honom!!  

Tänkte...jaja du har natten på dig annars blir de återbesök till djursjukhuset!!

Kvällen kom, jag satt vi datorn en stund. Den var ju kul tyckte katten! Bordet där jag har datorn var ännu roligare.
Han brukar ligga bredvid min dator ibland så jag reagerade inte när han kom MEN nu hade han beslutat sig för att rulla från höger till vänster och tillbaka igen.
Jag fick flytta det mesta på bordet men där var ju lite saker kvar så han började rulla riktigt ordentligt över bordet.

Ungefär som en grillkorv på en varm grill snurrade han fram och tillbaka....  

Och så kom tiden för läggdags.
-"Hurra, jag vill ligga PÅ mattes bröst". Problemet är att sedan cancern har jag konstant ont på halva bröstkorgen och ännu mer i ärret så det kunde han inte göra men gärna bredvid eller nere på min mage.
Men nehe, det passade minsann inte herrn!!  

Natten infann sig och jag är glad att den tog slut rätt fort för klockan 2 vaknade jag av ett smärre brak. Då hade han börjat stöka i kisselådan.

Jag gick upp, han hade då gjort tvåan både i och utanför lådan (inte enkelt med tratt).
Det var bra men han kunde inte fixa hygienen själv pga tratten så jag hjälpte honom.

Men inget kiss inte!

Jag stöp i säng igen men kunde inte sova och det kunde uppenbart inte katten heller för han ylade på sina värsta tonarter.  

Imorse.....så kissade han!!! ÄNTLIGEN!!

Så nu är det frid och fröjd och högar med kattgrus i hela hallen!   

Pratade med maken i telefon och så sjöng jag för honom: "Inatt är han din, inatt har du en katt.....ingen kan ta katten ifrån dig"  
Han uppskattade inte min sång......får nog byta ut maken till någon som förstår musikaliska kvinnor...HEHE

Äntligen lite paus från tratten!!

Idag var det sista dagen för behandling inne på onkologen.

SISTA!!!!

Kvar har jag sedan sjukgymnastbesök, kbt, vattengympa och bröstmottagningen. Men INGA fler behandlingar på onkologen!!!

Min sista behandling på onkologen....wow....varit där var tredje vecka sedan i 24 juli 2014.....nu är det över med det....förhoppningsvis för resten av mitt liv!!!!!! Behåller dock venporten ett tag då jag inte har obehag av den och som en liten konstig "livförsäkring". Sen känner jag inte för mer operationer just nu! Du kan se att den sitter ovanför höger bröst. Det är via den jag fått alla mina behandlingar.

Mina känslor är omtumlande och har så varit hela denna dagen.
Ena stunden gråter jag av lycka, nästa är jag förstummad över att jag lever.....snacka om höjd och dalar idag!!

Bjöd personalen på tårta. Det är de värda för de är oerhört empatiska och lyhörda! :)

Vill bara dela med mig av all min glädje till er alla

#underbartårta

#fuckcancer

Idag är det 14 månader sedan jag lades på operationsbordet pga cancern.

Idag är det därmed också den dagen då det var 14 månader sedan jag var klädd i arbetskläder.
Och idag har jag varit på jobbet och har avverkat min första arbetstränings-dag.

Bekantade mig med allt (de har ju ändrat både här och där kändes det som), hälsade på folk, gick runt och såg allmänt söt ut!

Kändes rejält i fotsulorna rätt så direkt så det blev mycket "vila-fötter" när jag kom hem.

Skallen känns mossig och förvirrad.
Menmen, första dagen avklarad!
På torsdag är det nästa dag jag ska dit. Då får jag försöka reda ut alla lösenord. Jag hade dem alla uppskrivna i ett block som jag tog med hem för 14 månader sedan.....och jag minns var jag la det....jag minns också att jag flyttade det.....men där tog minnet slut för jag minns inte var jag la det!   

Var och åt dagens efter jobbbet för att fira min första dag på jobbet. Fick med mig 2 av sönerna.....den äldsta jobbade.
Och det är perfekt väder idag....sol och lagom med sval vind :)
Här är en bild.....ena är taget under en cellgiftsbehandling och det andra är taget IDAG  

Nu har det gått ca tre dagar sedan jag hade möte med Försäkringskassan

Nu är det bokat att jag börjar arbetsträna den 18 augusti och den dagen är det 14 månader sedan jag opererades och påbörjade denna obokade resan!

Igår var jag på sjukhuset på läkarbesök gällande mitt ärr.

Det är ju så illa sytt och därmed läkte det ju inte så snyggt heller. Som tur är har den läkaren nu gått i pension så jag hoppas han inte ska operera fler i hela sitt kvarvarande liv!!

Menmen, nu gäller det att få detta tillrättat vilket gör att jag tvingas genomgå en operation till. En operation jag hade hoppats slippa och hade sluppit om denna läkare hade sytt med den försiktighet som borde iaktagits!

Fick besked att Malmö Plastik vill att det ska ha gått TVÅ ÅR från strålningen innan man genomför en diep lambå.
Jag kan alltså inte ha silikonprotes inopererat då huden och vävnaden är förstörda av strålningen. Så det är egen vävnad som gäller. Denna tas då från magen ihop med nån muskel och blodkärl. Den operationen kallas diep lambå.

Jag blev fotograferad med bar överkropp (utan ansikte och ben med på bild) i olika vinklar. Mitt kvarvarande bröst mättes och vi hade en diskussion om hur jag tänkte och vad jag tyckte.
Så i januari 2017 ska det skickas en remiss till Malmö för min del.

Så 1,5 år till, minst, kommer jag att tvingas ha ONT 24/7!!!
Kan inte påstå att jag är så glad över det  

Efter en natt med snurr i sängen så vaknade jag av väckarklockan imorse.

Masade mig upp till sängkansten, stampade i golvet för att få fötterna lagom bortdomnade så jag kan ta mig vidare.

Har ju nervskador kvar i fötterna sedan cytostatikan. Men det har blivit bättre så jag hoppas på ännu mer bättring!

På kläder, ta sprutan, ta mediciner och iväg med taxin till sjukhuset.

Träffade sjukgymnast och sedan var det vattengympa.
Man tycker de är lite futtiga rörelser man gör men konstigt nog så "tar" det ändå rätt ordentligt på en!  
Jag lyckades simma bröstsim....120 meter...fick ont i nacken men jag är ju också otroligt ovan och dessutom nedsatt i konditionen.
Men i varmvattenbassäng blir man väldigt uppmjukad och plötsligt så kan man ta ut vissa rörelser lite mer och då kan jag känna att jag får hopp om min kropp!
Men jag kämpar på.....ger inte upp än!  

Resten av dagen får jag nog tillbringa hemma, vila, pyssla lite.