Inlägg publicerade under kategorin Bröstcancer

Av cija - 21 december 2015 14:36

Jag var rätt införstådd att det också var över med sjukgymnastiken och vattengymnastiken för min del. Tänkte att nu blir man liksom "utkastad" där också,

Men så blev det inte.

Jag är fortfarande rätt vinglig när jag går.

Kan gå rakt fram bra nu men så fort något annat kommer i "vägen" så tappar jag balansen. Så går jag och ska titta i 90 grader åt ett håll....poff...där står jag inte på benen.
Försöker verkligen att tänka på att stanna upp innan jag vänder mig om.

 

Samma om någon råkar knuffa på mig (som man kan göra lite av misstag när man passerar någon) eller om jag glömmer bort att gå i hyffsat tempo. Ibland vill jag ju kunna gå lika fort som jag en gång kunde men då falerar koncentrationen.


Fått veta att det kommer tillbaka men just nu så har inte hjärnan riktig kontakt med fötterna tydligen.

Menmen, så länge som jag vet att det blir bättre så är det lite lättare att acceptera det kan jag känna.


Att jag får gå kvar på vattengympan blev jag ändå glad över. Jag simmade bara 15 meter första gången där och klarade knappt av rörelserna.

Nu kan jag ta ut rörelserna i gympan rätt bra även om det ibland gör ont.
Och när vi har lite fri tid i vattnet så simmar jag så länge man får vara i bassängen. Vill utnyttja det och få känna att jag blir starkare och starkare.


#Simma

#Vattengympa

ANNONS
Av cija - 16 december 2015 17:25

Idag var det sista gången jag gick till min kbt-terapeut.
Fast jag har kallat terapeuten för min "kbt-agent"!   

Känns märkligt att jag inte ska dit mer. Jo, på ett återbesök men inget annat.
Samtidigt som det känns märkligt känns det också rätt bra för nu är jag ännu en bit på vägen tlllbaka i mitt eget liv.   

Har jag lärt mig något av värde under min tid med kbt (kognitivt beteende terapi)? När detta kom på tal var jag emot det. Vaddå jag? Ska jag...? Fnys...sånt har inte jag tid med! o.s.v

Efter övertalning så gav jag med mig och gick dit med tanke på att nu skulle jag få ligga på en skön soffa, äta vindruvor och flumma en timme i veckan!   
Jag kom dit och kan idag säga att flum var det inte. Fick ju fullt upp med massor som kom fram, hemläxor som jag fick att göra, tankeställningar, lappar att fylla i o.s.v

Var nere en runda i barndomen för att luska ut varför vissa saker blivit som det har för mig i mitt beteende och en dag så lades min barndoms pussel och jag förstod plötsligt varför vissa saker varit som de har varit!
Beslöt mig för att nu har pusslet lagts och nu är det bara jag som kan förändra saker och ting för min egen del så att jag kan må bättre.  

Kan konstatera att jag säkert hade behövt detta för några år sedan men jag har inte haft tiden att ens tänka på såna saker som ex mig själv!
Nu kom cancern och med den enorma biverkningar och allt blev tokigt tungt för mig. Jag försökte i början att klara allt själv med känslor och tankar och grubblerier. Jag försökte att trycka in det i ett rum, smälla igen dörren och låtsas som om det regnade.
Jag hade ingen cancer....väl?!  

Nu sitter jag här med all denna nya kunskap om mig själv.  


Så det blir att jobba vidare med detta nu och jag måste medge....jag gillar verkligen detta nya sätt och insikt som jag fått.


Utöver detta var det också sista gången jag hade bassängträning. Simmade 350 meter vilket inte låter mycket men för mig var det mycket.
Men jag försöker också minnas att för ett tag sedan klarade jag enbart 30-40 meter.
På fredag är sista besöket hos sjukgymnasten vilket skulle varit för någon vecka sedan men jag fick avboka för jag hade kört ihop allt.

Så nu tar jag farväl från cancerrehabiliteringen ochhoppas det är för alltid.
De har varit underbara och superbra men nu ska jag stå på egna ben igen. 

Men naturligtvis finns de i bakgrunden ett tag till även om man inte har direkt tider till dem.

 


#fuckcancer

#rehabilitering

#KBT


ANNONS
Av cija - 12 december 2015 13:13

Och så fick jag vara med på ett julbord.   
Jag som inte trodde jag ens skulle överleva cancern från början av den resan.  


Julbordet åt vi på en restaurangskola. Eleverna kämpar på bra och försöker göra sitt bästa. De ska ju lära sig här på skolan så när de gör fel har man lite överseende med det och de ska kunna lösa olika situationer. Lärarna finns dock alltid att tillgå om det behövs.


Maten var jättegod, dukningen fin och eleverna var duktiga.  

Mätta och belåtna var vi alla. Får nog ta och fundera på om jag ska börja med viktväktarna igen efter jul om det forsätter så här med all julmat :D

Jag känner stor tacksamhet att alla mina barn också kunde vara med.  


 


#julbordärgott
#restaurangskolanihässleholm
#Julbord2015


Av cija - 9 december 2015 14:28

Eftersom min kropp har ändrat sig sedan cancern så är det tyvärr så att det har inte mina kläder gjort.
Så min kroppsform och de kläder jag har är inte längre överens!! 
Och mina naglar flisar sig ungefär som när man hyvlar en ost.  
De är mjuka och de går sönder bit för bit.
Fingertopparna smärtar och jag ser ut som om jag är världens effektivaste nagelbitare trots jag inte biter på naglar.
Naglarna blir kortare och kortare så häromdagen kunde jag inte ta upp en peng jag tappade på golvet.
Man har mer nytta av naglarna än man tänker på.  

Jag kan inte ens klia mig när det kliar för naglarna är så korta och mjuka så det fungerar inte.
Får be om hjälp till såna avancerade saker.....mummel!!!  

Jag har försökt med nagelförstärkning, 7 day-lack och jag vet inte allt.
Cytostatikan har gått på dom hårdare än jag trodde att de skulle göra och antihormonerna gör dem ännu sämre.

Men jag gick in i en klädbutik och strosade runt för jag ville hitta något jag kan ha på mig i jul.
Något rött ville jag ha.....något rött och fint.
Hittade en ursöt blus som jag föll för. Riktigt julröd var den.  
Vad händer??
Jo, min nagel fastnar i den....och jag fick säga till i butiken att min nagel var orsak till att spetsen på blusen gick sönder! Skämdes en del.  
Ovanpå allt så var det den sista i den storleken...

Jag tog en runda till, hittade ett annat snyggt klädesplagg och var noga när jag skulle prova den.
Tar det väldigt försiktigt!
ÄNDÅ passar en annan nagel på att besluta sig för att flisa till sig just då....den bara delade sig!
Tja, återigen attackerade min ena nagel ett klädesplagg.
Dock inget alarmerande denna gången för det gick att åtgärda....men ändå.
Skämdes igen...över mina cyto-naglar!!!  

Tog på mig vantar och gick omkring och kollade kläder.
Hittade en blus som jag tänkte skulle fungera.
Provade den och köpte den! Blev inte riktigt julröd som jag hade tänkt mig men den visade sig matcha skjortan jag köpt till maken inför julbordet så det blir nog bra ändå.
Köpte även en skjorta till sonen.....den var mer julröd.

Kunde konstatera väldigt fort att jag lär dra revor i den rätt fort. Och det är inte så kul att behöva sitta med vantar på sig när man har den blusen!!!  

Så på vägen hem tar jag mig till en nagel-salong. Kliver in och ser väldigt vilsen ut misstänker jag.

Satt en annan kund i en av stolarna som hörde när jag berättade om cytostatikan och visade mina naglar. Då säger hon att hennes naglar var lika illa och då (10 år sedan) beslöt hon sig för att fixa sina via nagel-salonger och har gjort det sen dess.

Kan hon kan jag, tänkte jag. Och de hade tid direkt åt mig. Damen hade julnaglar och jag kände "varför inte"?!
Jag har ju liksom ingen koll på vad man kan välja!
JUL-naglar!!!! Har väl aldrig trott att jag någonsin i mitt liv skulle ha JUL-naglar!!!  

Tycker de blev lite långa men jag är ju numera van vid att ha så korta så det gjort ont i fingertopparna så detta
blev en väldig omställning.
Och eftersomjag är så öm i fingertopparna och runtom så var jag nog den pipigaste kunden de haft på ett bra tag.  

Morgonen efter så reagerade jag på en del saker.....jag fastande inte med naglarna i strumporna eller tröjan.
När jag skulle klia mig på armen så klarade jag det utan flisiga naglar. Jag hade inte så ont i fingertopparna.

Däremot är det väldigt ovant för mig att ha dessa naglar....fast alla säger att det är en vanesak.

 

Mina naglar när de började flisa sig och bli kortare och kortare då man fick fila och klippa dem längre och längre ner. Och bilden till höger.....mina jul-naglar


 

Inte den jag hade tänkt mig men helt ok för min del.


 

Den matchar makens skjorta.


#Cytostatikanaglar

#julnaglar

#fuckcancer

Av cija - 7 december 2015 18:58

Tog mig på egen hand, med bil, in till Kristianstad idag.   

Första gången på lääääänge (typ 1.5 år) som jag körde så långt....inte kört så långt innan sedan jag fick cancerdiagnosen.
Nervös var jag men det gick rätt hyffsat faktiskt. Lite stolt blev jag!  

Väl framme så insåg jag att det INTE var så lämpligt för mig att köra inne i centrum (för mycket gasa/bromsa) så jag beslöt mig för att parkera en bit utanför.
Man tänker ju på sina medmänniskor så de inte ska bli överkörda av mig!

Nehepp, där var det ju fullt.   
Kör vidare och närmar mig det där centrumet där alla vägar verkar ha enkelriktat åt alla håll!!  
Får så smått panik där och ser en skylt "Yllan"...ja men det namnet kände jag igen...där svängde jag in......hittar till slut en parkering och krånglar mig ur min bil.... glor mig omkring, ringer min make o säger "Jag vet inte var jag är".   


Han frågar om jag kört över en å.....
VA??? Vaddå Å???? Har inte sett nån Å!!!   

Han frågar om jag är vid arenan.....jag står som en fågelholk   och säger "här finns ingen arena, bara en ful grå byggnad i plåt och så är här en skorsten och så står det nog Bong därborta(som om han kunde se genom telefonen)!!
Han blir inte klok på var jag är och jag muttrar "och du säger att du har bott i Kristianstad och vet inte var Bong finns"!

 

Vi lägger på luren och jag beslutar mig för att gå så rak väg som möjligt! För säkerhets skull så tar jag ett par foto också för ifall jag går vilse så kan jag ju alltid fråga någon: -"känner du till var den byggnaden är"?! Supersmart att ha mobil med kamera så jag kan hitta tillbaka till min bil   


Går ner mot stan, jag och min rollator! Lyckas rulla rakt på ett litet järnvägsspår a la bebismodell. Där tog den rullningen slut och jag landade som en padda över rollatorn.  Förbannade både spår, mig själv o rollatorn en stund innan jag fnös och knatade vidare.

Jaha, där står ju "arena" på den där superfula gråa plåtbyggnaden....ok.....en liten bit bort så kom jag till en å och där skulle jag gå över.
Aha, där är den där å:n han pratade om.
Sen var det rakt.....rakt...och inga svängar....och däääär kom jag till det där rådhuset.   

Intalar mig att jag fått en perfekt lagom promenad!
In i rådhuset, fick en snygg namnlapp på mig och sätter mig och väntar.....och väntar....och väntar!   
Den jag ska träffa är upptagen med annan kund.
Till slut säger jag till i receptionen att jag tar en liten promenad och kollar in i skyltfönster och så får de ringa när hon är klar.De ringer efter nån halvtimme och jag går tillbaka!
Det visar sig att hon glömt att boka in mig.
Jaja, är det inte tandläkaren som glömmer mig så är det inne på rådhuset jag blir bortglömd!  
Men, jag fick iaf den hjälp jag önskade och jag hade inget som var "dödsviktigt" efteråt så det var lugnt för min del.

Tillbaka till bilen......rakt....rakt....rakt...., där ser jag den där fula byggnaden igen.....rätt väg....lyfte rollatorn över bebis-järnvägen och sen kom nästa problem:
VAR STÄLLDE JAG BILEN????? Nu var det dessutom lite mörkt ute vilket det INTE var när jag parkerade!!!  

Parkeringen är ju stor.....
Rad upp och rad ner och så står jag där och ser en vacker gullig bil som är MIN.....men på andra sidan diket!!!
VA?
Puttar både mig och rollatorn ner i det lilla diket och upp igen på andra sidan...jag SKA till min bil NU!   


In med rollator....sätter mig i bilen och ringer maken. Stolt berättar jag att allt gått bra och jag hittade bilen utan problem (där lät han lite konstig ett tag) och att den där grå fula plåtbyggnaden är arenan han pratade om (där satte han nog tänderna i halsen för jag fick veta att den var ju faktiskt nyrenoverad.....jaha?, sa jag....kunde de inte gjort den snyggare då?)


Kör hem i värsta trafiken men kommer hem helskinnad och väldigt trött.   



 

En av mina bilder

 

 

#fuckcancer
#parkera

#rådhusetikristianstad

#parkeringsproblem

#Yllanikristianstad

Av cija - 19 november 2015 14:50

Satte igång och bakade lite lussebullar idag. Brukar baka en 100 stycken men har inte längre den ork jag en gång hade så i år får det bli lite färre men dock hembakade ändå   


DET uppskattades riktigt ordentligt av familjens katt. Han förvandlades på något vis till en hök där han hade full koll på allt som händer i köket när det gäller bakning av lussebullar!!   


När de var klara skulle man kunna tro att han aldrig hade sett en lussebulle förr för han skulle ha den första. Så i den stunden verkade han förvandlas till en gam istället för en hök...hahaha

Dock var den för varm så han fick vackert vänta.
Då lägger han sig ner på golvet....över tröskeln....och tittar knappt på mig.....ser allmänt lidande ut! Är det något djur som kan se liiiiidande ut när de vill ha något så verkar det uppenbart vara katter!  

 

Slutar med att jag får sätta mig bredvid honom o mata honom med lussebulle så han ska bli go och glad igen  


 
Lussebullar och en till bara katten   

  
Här fick jag ge honom. Försökte ta en bra bild men det fungerade inte men här fick jag en med hans tunga ute en bit (kolla noga så ser du den).
Var ju inte så mycket lönt att ta en bild när han tuggade i sig lussebullen i ett nafs.  

 

#lussebullar
#katt

#kattsomälskarlussebullar

#cancer

#katterärunderbara


 

Av cija - 18 november 2015 16:00

Idag var det 2 besök på sjukhuset.
Först ett hos en terapeut och sedan var det ultraljud av bröstet jag har kvar.


Kom dit och fick veta att det skulle vara mammografi med. Jahapp, av med kläder på ovankroppen för att bli tillplattad!  


Det gjorde vansinnigt ont!!! Så ont så jag höll på att svimma när jag stod där.....fastklämd!!

Mådde illa och trodde jag skulle spy.  


Så släpptes jag loss.....

Varken jag eller sköterskan fattade vad de var som gjorde så ont förrän jag tog med handen där jag fick så ont......min SUBKUTANA VENPORT!!!! Japp, det var den som kom i kläm! Inte undra på att det gjorde vansinnigt ont!!!   


Det sitter ju precis ovanför bröstet så den drogs liksom med.

Bilden nedan är ifrån häftet man får med sig när man får porten men där kan du se ungeför var den sitter innanför huden.
Men resultatet av undersökningen var bra.   
På den platta sidan kunde läkaren se ett stort område med blodansamling. Detta är inte så vanligt (är jag förvånad?) och kommer troligen inte heller att läka utan först när det blir operation får de försöka få bort det.

Det verkar ha bestämt sig för att stanna och gegga till sig i min brösthåla.  


Men inga tumörer eller andra elakheter fanns där....iallfall inte just nu!


 


#subkutanvenport

#fuckcancer

#bröstcancer

#mammografi





Av cija - 18 november 2015 14:35

Yoga!

Det låter trevligt med yoga.
Jag har gått på en form av yoga som heter Hatha-yoga förr men det var så många år sedan.

Nu fick jag nys om denna yoga....lite kundaliniyoga men med stuk av mediyoga.

Detta är via www.andningifokus.se

Nu har jag gått den 10 gånger och jag kommer att fortsätta gå där några extra gånger nu men även nästa termin.

Det har i princip tagit alla dessa gånger för mig att få någorlunda kläm på det hela.  


De första gångerna när jag skulle ligga stilla var en stor bedrift för mig!
Det kröp i kroppen och smärtor både fanns (och finns fortfarande)
Rastlös så det skrek i hela mig! Hade lust att snurra runt på den där lille platsen jag hade för mig själv.
Då hade jag även en enorm ömhet runt hela överkroppen efter all behandling. Denna har ju
läkt en hel del så de smärtorna är inte så kraftiga längre.

Så hörde man ledaren (som är en jättebra ledare) säga något om att hålla andan...håll...håll...håll....andas ut sakta genom näsan.
Jaha? Det gick inte alls nåt vidare. Jag fick knappt in någon luft och ut kom den genom munnen som ett flås lika fort som jag andades in.
Dessutom kändes det som om hela min kropp fick syrebrist så jag var tvungen att andas några gånger extra och då var det inga stora andetag precis!
Yr blev jag också! Tänkte att jag ska nog inte gå hit mer!  
Jag kommer nog att dö av allt detta. Min andning....gäspade gjorde jag en hel del....var som om jag inte fick in luft i kroppen som jag behövde. Flämtade och kippade efter luft emellanåt.

Jag suckade, pustade och tänkte "vad ÄR det jag gett mig in på egentligen"
Försökte kolla klockan så mycket jag kunde för att räkna ner minuterna tills det var slut.
Och så skulle jag ha koll på "tredje ögat"!!! Tredje ögat????  
Höll på o bli helt skelögd när jag skulle leta upp det där ögat! Ska finnas i pannan någonstans....   
Och så kom det där med mantra!!!  
Va???? Ska jag upprepa samma obegripliga ord i ett svep med.......är det dolda kameran?
Tittade mig omkring....man kan ju aldrig vara säker! Men alla andra satt rätt coolt och upprepade det där mantrat medans jag hade fullt sjå att ta in andetag som dessutom skulle räcka till att säga det där mantrat. Fick ju dra in andan flera gången för att ha luft att ljuda klart!
När man andades in så skulle man tänka ett ord och vid utandning var det ett annat ord.
Jaha??? Jag hade fullt sjå att klara av att ens andas hyffsat.  

Vi blev uppmanade att "lägga tankar åt sidan" och jag tänkte var ska jag läggga dem. Har ju tankar som far som pilar genom skallen och som jag funderar på och det blev mest bara mer kaos för att hålla igång med tankar och upprepa mantra....det blev för mycket!

Och så sträcker ni på er ända från tårna uppmanades det.....ajajaj, där fick jag kramp i dom....ändå ut i tårna.
Ja.....sådär var det för mig de första gångerna i yogan.  

Nu har jag gått mina 10 gånger och nu är det lite annorlunda för mig! Det är inte så att all förändring kom direkt utan det skedde gradvis.

Jag kan ligga stilla och vara mer avslappnad. Har fortfarande ont vid inandning och det
beror på att ärret är så illa sytt. Men smärtan runt revbenen som jag hade innan har mestadels läkt.

Att andas ut sakta har jag blivit lite bättre på men ack så mycket koncentration det behövs....för inte nog med att man ska andas ut....det ska ju dessutom ske sakta!

Kolla klockan gör jag nån enstaka gång men för det mesta så glömmer jag bort tiden.

Tredje ögat! Ja jag är inte skelögd än men nu har jag mer förstått vad det menas med det med tredje ögat!

Mantra, ja dessa upprepar även jag. Misslyckas ibland men det går bättre och bättre. Minnet är ju inte så bra så jag får ha en liten hjälplapp framför mig och det är bra för där är det stora bokstäver så jag kan se även utan glasögonen.   

Lägga tankarna åt sidan. Nja där är jag kanske inte riktigt än men jag är inte fullt så flaxig i tankarna längre när jag är på yogan som jag var ibörjan.

Sträcka på mig....jajamensan...ajajaj, där kom krampen! Den är jag inte av med än!

Men nu tycker jag det är kul att gå dit och jag känner att det ger mig något vilket jag absolut inte kände ibörjan även om jag försökte intala mig ibörjan att det gav mig något.


#YOGA
#andningifokus


Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2016
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ CIJAS blogg-bo med Blogkeen
Följ CIJAS blogg-bo med Bloglovin'

Translate

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se