Igår hade jag parkerat på en parkering i Kristianstad.
Den var upplyst och vid tillfället när jag parkerade så var där också massor av bilar.
Ligger även nära vägen.

Så jag trodde bilen var säker men eftersom det uppenbart finns det äckliga löss på gatorna i Kristianstad så var den inte alls säker. 

Detta fick jag dyrt erfara när jag och maken kom till bilen efter ha varit på ljusmanifestation i kyrkan på världscancerdagen som var igår.

Alla låsen på bilen var förstörda. På förarsidan hade de också försökt bräcka bort handtaget.  
De hade vänt upp och ner på ALLT i bilen! Rena röran!

De är verkligen väldigt obegåvade och var uppenbart ute efter att sno bilen hel men kom inte iväg.
De hade inte heller kommit ut genom dörrarna utan har fått hoppa ut och in via bagageluckan.
Centrallåset hade uppenbart gjort vad det skulle för den höll stenhårt och släppte inte förrän vi kom.
Älskade lilla centrallås i min älskade bil....  
Personen/erna har uppenbart inte fått en uppfostran med vad som är ditt och mitt. 
Äckliga löss! Må karma ta tjuven/tjuvarna!!  

De hade stulit ett par kängor, solglasögon, cigarett-tändare som tillhör bilen och EN  vindrutetorkare!
Jadå du läste rätt!!!!
EN vindrutetorkare!!!!
Förstöra 3 lås för EN vindrutetorkare!! Moget,va????

Obegåvade reptiler! Bättre de tar sig tillbaka till djungeln de flytt från för de klarar uppenbart inte av civilisationen...... 

Mina solglasögon snodde dom alltså! Dessa har MIN synskärpa! De lär bli snurriga om de använder dem fast har man ingen hjärna kan man väl inte bli snurrig???
Ska de sälja dem på Blocket så får de skriva:
"Har här ett par glasögon med följande synskärpa till salu...."

Och så tog de cigarett-tändaren.....som tillhör bilen. Den var ju oanvänd så den måste de ju ta!

Och ett par kängor! Wow, hoppas de passar!!! Är ju synd om de inte kan komma till användning!!!

Men de lämnade stereon.....men vad är en stereo i jämförelse mot en vindrutetorkare?????
Fast som ena sonen sa, enda stället de hade kunnat sälja den till hade varit till någon som samlar på urgamla prylar!
Och inga CD-skivor eller kassettband fanns där att sno eftersom jag bara har radio i bilen.
Och inga extranycklar finns där heller i bilen.
Men där var ett paket bindor....men uppenbart var det killar som gjorde inbrottet för den paketen tog
dom inte!

Så nu kostar detta mig pengar....tack så mycket! Kan ju inte påstå att man är rik när man är långtidssjukskriven som jag är pga cancern! (fast jag jobbar ju faktiskt lite numera)

Pratade med försäkringsbolaget idag och då sades nå om ord om inlösen men då skrek jag!!! Min älskade bil ska inte lösas in när det "bara" är lås som behöver bytas!!
Kan de laga bilar som är mer förstörda så borde de gå att laga till min lilla älskling också!!!

Så nu ska jag kolla upp var jag kan tänka mig att lämna bilen och meddela försäkringsbolaget detta.
Så detta ska jag gå igenom imorgon.
Så här ser min stackars bil ut just nu i låsen!!   

#bilinbrott

#billås

#dörrlås

#vindrutetorkare

#fuckcancer

#världscancerdagen

Igår var det världscancerdagen.

Jag och maken var i Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad på ljusmanifestation i samband med detta.
Det var sång och musik, lite tal, vi fick tända ljus och det avslutades med fika.  

Niclas Timmerby var där och sjöng ett par låtar. En av dem heter "A hero with the power of a star” och finns på Spotify, iTunes och Amazon. Alla intäkter från lyssningar går oavkortat till Barncancerfonden.

Låten har skrivits specifikt för en familj med sin tvååriga son Alfred har nyligen diagnostiserats med AML och påbörjat en behandling, som ofta sträcker sig så långt som över två år. Niclas Timmerby är en nära vän till familjen och han har skrivit låten för att försöka sätta ord på det som de går igenom.

Här är lite bilder ifrån detta.

 
Tänder mitt ljus

 

#Heligatrefaldighetskyrkankristianstad

#världscancerdagen

#fuckcancer

#NiclasTimmerby

Började dagen med att bege mig till medicinsk yoga.

Precis innan jag skulle ge mig iväg så satte jag i halsen när jag skulle svälja frukosten.

Hostade förtvivlat och landade till slut på golvet då all energi gick åt till att hosta och ingen enrgi var över till benen.

Så idag gjorde jag slag i saken, ringde vårdcentralen och har fått tid till läkare redan på måndag.

Har haft som en liten knuta i halsen sedan strålningen. Ni vet såndär knuta som inte syns (iaf inte utifrån) men är som om man har en liten boll i halsen.

Hört av andra att de också har haft det så efter strålningen.

Men nu är det 1 år sedan jag strålades och det har inte blivit bättre utan bara blivit värre.

Jag har fått sämre röststyrka, är ofta hes i rösten, får harkla mig en hel del, sätter väldigt lätt i halsen och är öm utanpå halsen.
Det gör att man drar sig för att äta. Visserligen har jag ökat 16 kilo under min sjukdom så där är att ta av men det ska ändå inte vara så här.
Det gör tyvärr INTE saken bättre att jag började söka information och landade på ordet"strupcancer"!   Så nu far cancer-trollen runt i mina tankar. Är glad att jag fått tid redan på måndag till läkaren så man får veta mer och vilka undersökningar som ska ske.

Efter yogan tog jag mig till en väninna och hennes 2 hundar. Vi kikade på en djurfilm på Tv.
Sen bar det hemåt och nu sitter jag här, skriver och väntar på att maken ska komma hem.  

#fuckcancer

Åkte till Vårdcentralen idag för att få min venport spolad.
Detta ska ske var 12:e vecka enligt ordination från det sjukhus jag har fått porten insatt av.
Men det blev inte så.  
Sköterskan försökte sticka 3 gånger in i porten men misslyckades varje gång och hamnade vid sidan om.
Kom inget blod när hon drog tillbaka sprutan och när hon försökte skjuta in vätskan kom den liksom direkt in i kroppen vilket sved rejält!  

Till slut gav hon upp. Kan inte neka till att jag blev rätt lättad samtidigt som jag kände att det hade varit bra om det hade blivit gjort.
Hon ringde onkologen men de har fullt upp med att ta hand om andra cancerpatienter så de hade inte tid med mig.
Så är det ju tyvärr på flera sjukhus......ingen har liksom tid.   

Men vi beslöt att göra nytt försök om 2 veckor.

Sen var det jobbedags.

Först jobbade jag mina egna 25 % och sedan arbetstränade jag en stund eftersom jag nu håller på att ska försöka ta mig upp på 50%.
Hoppas fixa detta så jag kan vara tillbaka på jobbet på halvtid lagom till 1 mars. Sår så fram emot detta!  

Jag berättade om min port och besöket på vårdcentralen.
Det visade sig att en av sköterskorna på jobbet är en hejjare på venportar så jag tänkte att det lät bra att fråga om hon hade tid med mig. Hon kom i god tid till jobbet så hon hade tid med mig och min port!   

Det var lite knyckligt ibörjan men det fungerade och hon fick grepp om porten, berättade om hur hon gjorde för att få den att ligga rätt så hon kunde få nålen på plats.
Ska ta med mig denna infon till vårdcentralen om 12 veckor och så hoppas vi att det kan fixas av sköterskan där då.

Vad är då en venport?
Det är som en liten dosa (i mitt fall är den lila och heter Power Port) som är inopererad under huden och den tål att stickas i med nål många gånger.
En tunn plastslang är kopplad till dosan. Denna plastslangen opereras in i ett större blodkärl på halsen (man kan se slangen uppe vid min hals)  och den leds under huden till bröstkorgen, där venporten då finns.
Man kan se och känna dosan utanpå huden som en liten förhöjning. I mitt fall är där också 3 små"piggar" på venporten. Mitt i ska man då sätta nålen och det gäller att ta den långa nålen i mitt fall för annars når den inte fram till venporten!
En subkutan venport kan användas under lång tid, upp till flera år, och man kan leva som vanligt med den.

Jag känner inte av min och glömmer oftast att den sitter där.

Här är en bild på hur nålen sätts in. Hygien är viktigt så det är sterilt.

Så här ser nålen ut.

Här är den dagens nål ditsatt och det är där du ser det gula på bilden. En nål kan sitta i några dagar men man tar bort den efter varje behandling då det ändå är 3 veckor mellan när man fick cytostatika. Och Herceptin var också var 3e vecka.

   
Här sitter en nål på mig som jag får behandling genom.

Jag mådde verkligen inte bra när denna bilden togs. Kan knappt förstå att det verkligen är jag som är på bilden!  

Denna dagen avslutades med en välbehövlig yoga och det var toppen!  
Ute har det blåst massor, snudd på stormat och vi har t.o.m fått lite hagel.

#Fuckcancer

#cytostatika

#powerport

#subkutanvenport

#kundaliniyoga

Fick totalt fnatt i benen igårkväll!  

De kliade och det liksom kröp i dem. Som om jag hade massa myror i benen, tunga myror.
Beslöt mig för att dra med maken ut på en liten kvällspromenad.

När vi gått några meter så var det som om jag bara måste få röra benen mer. Som om de sov och jag skulle behöva väcka dem.
Sagt och gjort!

Jag kom med en genial idé!
Jag skulle träna lite hoppsasteg. Jag fick inte rätt på någon koordination alls så maken fick först hoppa sina hoppsasteg så kunde jag göra likadant.
Fast det blev nog inte så likadant för maken började skratta åt mig och jag hade fullt sjå med balansen och viftade med armarna samtidigt som jag skulle göra de där hoppsastegen!

Tur ingen mer än maken såg mig för det räckte minsann med hans skratt under hela promenaden!

Och tur att det var mörkt för annars hade jag inte kunnat visa mig ute fler gånger i det här området.

Jag testade att småjogga i sakta mak. Det gick bra en bit men sen tog orken slut så jag fick lunka igen.

Då kom jag på en ännu mer genial idé om hur man kan röra benen. Träning är ju dessutom bra menade jag och så satte jag maken till att småspringa i sidled.

Så skulle jag göra likadant efter honom. Jag fick inte rätt på någonting med benen.
Det var absolut noll koordination vad gällde den rörelsen!   Inte ett steg blev rätt men jag höll på att sparka ner mig själv när jag försökte!
Kunde därmed väldigt fort konstatera att den sortens rörelse var förenat med livsfara för min del.  

Men nu har jag testat och det är bara att träna mera så kommer jag en dag att klara alla de där rörelserna igen.   

För dig som inte vet vad hoppsasteg är för något så lägger jag in en länk här som går till Youtube där du kan se vad det är  
Hoppsasteg (tryck på ordet så kan du få se)

#hoppsasteg

#småjogging

Jag har då verkligen inga gröna fingrar som det kallas. Jag har hyffsad hand om krukväxter sålänge det inte är den sorten som blommar.

Blommar de så dör de rätt fort hemma hos mig har jag märkt!

Om man nu inte räknar med julkaktusen för den blommor titt som tätt.  

Plötsligt har folk börjat ge mig orkideer. Dessa verkar vara jättepoppis att ge folk när de är sjuka tydligen för jag fick flera under min behandling av cancern.

Några dog efter de hade blommat men sen tänkte jag att varför kan inte jag få dem att blomma igen.

Så nu gav jag mig inte. 4 stycken orkideer i fönsterkarmen. Pyssla om dem så gott jag kunde och en dag så såg jag en stängel som inte såg ut som roten. Jippie, tänkte jag och skulle vara snäll och fästa upp den......PANG.....där brast den!!!!  

Men några dagar senare såg jag en på en av de andra orkideerna. Denna gången var jag super-varlig.  Fäste den fint på den där pinnen som redan fanns i krukan.
Och så bildades det knoppar. Jaja, tänkte jag! De ramlar snart ner antagligen.

Men de blev större och NU så har jag fått se den allra första orkideen blomma om hemma hos mig!
Så till slut lyckades jag och nu väntar jag på att det ska komma fler skott som kan bli blommor.

#orkidee

#orkideer

#blomma

#fuckcancer

Igår var det begravning av min väninna/arbetskamrat/f.d svägerska. Hon blev bara 56 år.

Hon hade verkligen fått kämpa så länge, fick bytt sina lungor, fick sin makes ena njure och till slut kom även cancer!
Trots allt detta hade hon en så enorm livsvilja och var positiv trots detta svåra hon fick gå igenom.
Jag träffade henne på scouterna och senare började vi jobba ihop. Jag gifte mig och det visade sig efter några år att hon hade känslor för min svåger. Vad gör man då? Jo man ser till att tussa ihop dom så fort man bara kan! Och det lyckades ju!  

Begravningen var väldigt fin med bildspel, lite fågelkvitter ur högtalarna innan begravningen började, mycket sång och mycket musik.  

Det var så hon hade önskat ha det och hennes make hade fixat så bra han bara kunde. Och det blev väldigt mycket personligt som påminde om just min väninna. Måste medge att det kändes bra att begravningen blev så personlig även om jag avskyr att hon avled.
Hon var tokig i fåglar och gillade fågelskådning.  

Att gå fram och ta adjö vid kistan var jobbigt men att se hennes make stänga bakluckan på bilen som körde iväg med hans fru gjorde också väldigt ont.   

Det var 160 personer som kom till minnesstunden efter begravningen.  Även där var de där små detaljerna med. Så som en liten prydnadsfågel bland blommorna, små änglar på bordsdekorationerna och även på tårtan var där fågel som dekoration.

Jag lägger inte ut bilder från begravningen för vill någon göra det vill jag att hennes make eller närmsta släkt själva gör detta.

Men jag vill iaf visa dekorationen som fanns på tårtorna!

#Fuckcancer
#pulmonellHypertension
#begravning
#fåglar

#fågelskådning

Förra året (känns längesedan nu) så sattes ett projekt igång av en kvinna vid namn Carolina. Hon innehar även Kvinnligt Under som ligger i Åkarp.

Carolina sökte bröstdrabbade kvinnor till en kalender där alla intäkter skulle gå direkt till bröstcancerforskning som sker av Stina Oredsson och hennes team vid Lunds Universitet.

Alla har ställt upp utan att ta betalt. Sminköser, frisör, fotograf, tryckeri osv.

Det har även varit en modevisning för ett tag sedan där intäkterna också gick till bröstcancerforskningen.  

Jag är februari så snart är det min tur att synas på alla kalendrar som vi har sålt!  

Kan erkänna att jag är så stolt över att fått vara med om detta! Att bli fotograferad, stylad, sminkad och friserad var jättekul. Men jag fick också uppleva enormt engagemang hos alla inblandade och vi har alla kämpat för att sälja så många kalendrar som möjligt.

Inga mellanhänder fick några pengar, inga fallskärmar delades ut utan allt gick helt och hållet till det som det skulle! Bara det kändes underbart.  

Igår överlämnades checken till Stina Oredsson, vi minglade och sedan var vi och åt på restaurang Amore i Lund.

Jag åt fisksoppa som var god men trots det varsoppa lyckades jag sätta i halsen.  Redde upp det själv men att ha en bit bläckfisk upphostad ända upp i näsan var ju inte det roligaste den kvällen. Men jag glömde bort att jag numera sätter lätt i halsen.

Men kvällen var helt underbar!

Kalenderns första sida......

Här är checken   

Här är kalenderkvinnorna på väg att lämna över checken.

    
Checken överlämnas

Lite mingel-gott

På restaurang i väntan på mat

Soppan var god trots jag satte en bit i halsen.

#Kvinnligtunderiåkarp

#FuckBröstcancerKalender

#FUCKCANCER

#Bröstcancer

#samlatinpengartillforskning