Jag och en väninna var iväg och åt middag på en restaurang.

Efter man har ätit så ingår det tårtbuffé....MUMS!!

Vi har varit här några gånger men jag har börjat fundera på något annat ställe. För idag märkte jag att jag gärna drar in på maten för att få plats med mer kakor.....AJABAJA!!!
Jag som ska ner på vitt socker!!!
Ja, o vitt mjöl också.

Dock glömmer jag bort detta ibland.

Men nu är det nya tag som gäller.

När jag fyllde år fick jag en helikoptertur av mina barn men jag fick också en kurs i nätbaserad matlagning.
Ska bli grymt intressant att börja med den, få nya recept och infallsvinklar.  

Passade på att gå runt och kolla på rean. Köpte en tröja som jag blev fullt nöjd med.
Det jag gillade bäst var färgerna men också att den var liiiiite högre i halsringningen som gör att jag inte behöver riskera att visa hur platt halva jag är.   
Pris: 360 kr.....men nu var det rea så det blev 178 kr.

Jag tycker om rea!!  

Nu gav vi oss iväg och skulle utöva en sport. Vet inte ens om det är en sport men det verkade bli en tävlingssport vad gäller de ungdomar som var med :)
Vi skulle alltså cykla dressin!

Packade väskan med fika och hämtade upp söner och en kompis till dem.....sen bar det iväg.

Fick nyckel och låste upp de dressiner vi skulle använda oss av. Fick instruktioner och även diplom!
Oh, det måste jag nog rama in :D

Fick vända dressinerna för att vi skulle kunna cykla åt rätt håll. De verkade rätt så tunga tyckte jag iaf när jag såg hur de kämpade med att vända dem....en efter en........utom jag då....jag tillhörde ju hejjaklacken.

Packade upp grejorna på dressinerna och så skulle vi iväg. Började rätt bra de första 100 metrarna och sen så stack 2 dressiner med 4 pojkar på iväg en rätt hög fart (jag tyckte det var hög fart).
Dock var det just här jag såg fram emot en stilla njutningsfull dressintur. Detta höll tydligen inte maken med om för han ökade tempot han också och ville komma ikapp de andra killarna.

Då blev jag lite imponerad. Så pass så jag också ville prova på att cykla.

Men då kom vi inte framåt så snabbt kan jag lugnt säga....men oupps så kom en liten nedförsbacke men de räckte för att jag skulle få upp en väldig fart.
Kände att det skakade i tramporna vilket mina fötter inte gillade alls så jag satte upp dem på en av pinnarna på dressinen och så åkte vi i härlig fart.....wrrooooom.....eller kanske det sa svisch.....  

Plötsligt började maken skrika "BROMSA"!!!!
Va? Finns det broms också ???? Bromsa nu??? Nu när jag fått upp farten???
Näää...nu vill jag luta mig framåt och få ännu mer fart......känna vinden i den lilla kalufs jag har sedan cellgifterna mot cancern.

Jag letade och letade men hittade ingen broms....tittade framåt....o såg att vi hunnit ikapp se andra....o det såg också det och fick öka på farten så vi inte skulle krocka.
Men maken fick peka på bromsen så jag såg den...knasigt ställe och sätta en broms på....  
Och den fick jag ställa mig på för att nåt skulle hända tydligen.

Så kom vi fram till slutstationen, klev av och gick bort till en stenbro som byggdes 1818. På den tiden behövdes det sparas på virke så träbroar skulle man inte bygga så många utan istället satsa på stenbroar. Dock var sten väldigt dyrt.
Allt detta stod på en info-tavla vid bron.

Sen var det att bege sig tillbaka och det cyklades på rejält då med.

Visar min make vart han ska cykla så han inte kommer vilse på spåret

Här försöker en sitta bak-och-fram på en dressin.

 
Och här pep alla "ungarna" iväg i snabb takt.
   

Kära broder.....jag fångar dig om du hoppar!!!

Och de fick minsann klättra tillbaka för att få fika kakor och bullar

När jag firade min födelsedag några månader försent (kunde inte när jag fyllde för då var jag för sjuk i min cancerbehandling) så fick jag många fina gåvor (och glädje) men en av dessa var en upplevelse av min väninna.  
Jag skulle få uppleva hennes stad som är Lund!

Då jag bara sett Lund mitt i vintern då jag bodde på patienthotellet under strålningsperioden så såg jag fram emot denna upplevelse.

Så idag strosade vi runt på Botaniska trädgården och jag njöt av alla färger och blomster. Min väninna hade tagit med sig fika som vi åt (kladdkaka är gott)!  
Vilken skillnad på Botaniska nu och i vintras.

Vi satt och bara njöt en lång stund av att bara vara där.

När vi kände oss klara där så gick vi mot Kulturen i Lund.   
Måste medge att jag alltid gillat kullersten men när man går med rollator så kan jag lova att den studsar lite som den vill.  
Vi hamnade på kulturkrogen där vi åt mat. Jag valde vegetariskt som var supergott.

Minns tyvärr inte vad maträtten hette.

Gick sen in på Kulturen där vi fick vara med om en tidsresa och det spelades upp olika scener.
Vi fick även sjunga med i någon låt om nån mat...aldrig hört låten förr.
Men det var både trevligt och roligt!

Vi besökte även domkyrkan där vi båda sjöng en snutt (lät superbra i kyrkan ju) och sedan tände vi ljus för några speciella personer som vi saknar. Kikade även ner i kryptan.

Så vart det fika igen......mums!
Avslutade med att gå runt och kika i butiker!
En kul och lyckad upplevelse!  

Idag har vi då alltså vinkat hejdå till vår utbytesstudent som bott hos oss i 2 skolterminer.

Fast jag vägrar vinka hejdå....vinkar alltid "på återseende" när de åker hem.
När vi var på väg dit så mötte mina 3 söner upp för att vinka till sin värdsyster.

Så hon fick 3 bodyguards med sig på vägen till tåget utöver sina svenska föräldrar (värdföräldrar).

En livvakt bar hennes kaffe........en bar hennes kakor......o en drog hennes väskor......

Kan man ha en bättre avslutning på sitt utbytesår???  

Nu väntar Berlin i några dagar med andra studenter inom YFU innan hon åker med bussen tillbaka till Estland.   

För att inte få för mycket övervikt i bagaget så hade hon två jackor på sig....en massa tröjor...o det skulle inte förvåna mig om hon hade 9 par strumpor också på sig....haha

Tja nu har säkert många sänt ut bilder på sin student och sina baler.

Jag hoppar bilder idag men nu har min son tagit studenten.

Och nu ska jag inte hålla i fler studentbjudningar för detta var yngsta sonen som tog sin.

Jag hade bakat allt själv (gjorde det innan jag fick cancerbeskedet). Och jag fick beröm....så glad jag blev.

Men bästa överraskningen var att sonen fick stipendium från skolan   

En glad överraskning som värmde i mamma-hjärtat... :)

Han har verkligen kämpat och klarat det hela bra med tanke på hans dyslexi.

Sen var det dags för balen med. Jodo fick iväg honom fast han var sådär till att gå på bal. Inte hans grej tyckte han.

Men han verkade iaf haft väldigt roligt och det var det viktigaste för mig :)

#student
#stipendium

#sonenfickstipendium

Jahapp, nu börjar jag ta åt mig all information....tror jag....

Vet inte om det är bra eller dåligt. Känns mest som att jag har brännande tårar bak ögonlocken hela tiden....som om man är som en ballong som snart säger POFF!  

Om en och en halv vecka så tar ena sonen studenten. Jag måste koncentrera mig på det.

Jag gillar verkligen mitt jobb men idag var det konstigt att jobba. Känns som om hela dagen var konstig i mig. Jobbet var skoj och så men jag kände mig konstig.

Är det nu jag börjar min inlandning?????

Isåfall vill jag inte vara med för det gör ont redan nu och hur ont ska det då göra när jag fattar att det verkligen är mitt liv det handlar om.

För just nu går jag på något vis bredvid mig själv....att det är som en dröm som jag kommer att vakna ur.

Har ont i magen av allt detta och jag försöker knuffa allt ifrån mig och det värsta är att jag är på något vis medveten om att jag gör det.

Men jag vill att allt ska vara lugnt och bra inför studenten. Jag vill den ska bli lyckad och att sonen ska vara nöjd.

Jag har bakat alla kakor och bullar redan.

Såg idag på vågen att jag är på väg att tappa i vikt men det är nog oron mer än vad det är maten. Så just nu orkar jag inte koncentrera mig på viktväktarna.

#fuckcancer

#cancerresa
#obokadecancerresa

#bröstcancer

#jagharcancer

Idag är det Mors Dag i Sverige.

Jag fick frukost på sängen av min yngsta son. Det var gott :)

Bakade en banankaka som jag sedan bjöd på under eftermiddagen när de andra två sönerna kom och grattade mig på Mors Dag.

Jag blev väldigt rörd i hjärtat för jag är alltid orolig att de ska glömma mig på Mors Dag. 

Jag är nog lite fjompig menmen....   ....dom glömde ju inte   

#morsdag