Vaknade på natten till lördagen och kände att allt snurrade!
Somnade om och vaknade ett par timmar senare för att gå upp.

Det fungerade inte så bra för jag var så yr så jag slog närapå en kullerbytta ut ur sängen, blev liggandes på golvet och kunde inte komma upp.

Maken for ur sängen och kom fram till mig, jag försökte fokusera på honom men enligt honom så for mina ögon bara från höger till vänster hela tiden!
Kändes väldigt obehagligt.  

Försökte ta mig upp men allt bara snurrade.

Jag tänkte att nu har jag fått en hjärntumör!!!

Maken fick upp mig så jag kunde lägga mig och allt snurrade......

Var snurrigt hela dagen så jag kunde inte göra det jag tänkt först men mot kvällen la sig yrseln lite.

Men då varvades den med huvudvärk.

Nu är yrseln borta men det tog några dygn men huvudvärken kommer och går fortfarande.

Tog hela högen med ungdomar och begav oss till Tropikariet i Helsingborg.

För vår utbytesstudent var det extra spännande att upptäcka att fladdermössen flög runt henne, att lemurerna sprang runt henne och att få stoppa ner händerna till fiskar som äter en ren   

Inne hos lemurerna var det lite turbulent. Det var 6 lemurkillar som hade lite extra hormoner i kroppen vid det tillfället så det var lite bråk. Personal fick vara där inne hela tiden. Och ägaren till Tropikariet är den som fångar in djuren när de ska märkas/undersökas osv så han kom in där när vi var där och oj, det märktes tydligt att lemurerna genast blev på sin vakt och kom av sig i sina smågnabbanden.   

Nere i akvariedelen såg man massa fina fiskar :)
Små apor som rusar omkring lite här och var....sååå söta dom är!  

Självklart så får man inte heller röra djuren men titta får man och det händer att en lemur eller apa använder en som en liten språngbräda när de rusar runt.....men det får man bjuda på. Viktigast är att inte röra dem!

Jag är så glad att detta ställe finns. Har varit här mycket med barnen när de var yngre och de fick snabbt lära sig om djuren och visa dem respekt.
Och så finns det en liten lekhörna för barn och denna provade mina barn på även denna ggn....dock storlek stora nu :)

Tagit upp huvan för säkerhets skull :) 

Att stoppa ner handen till fiskarna gick sådär....sonen fick hjälpa den stackars flickan :)

 
Jag kan klättra....jag kan klättra....  

TJOHOOOOOO!!!! Äntligen är den här!

Som jag har längtat!

Nu kan jag äntligen se vad jag trycker på!
Jag kan se tydligt vem som ringer!

Mina barn behöver inte hålla reda på var jag lägger den!

Denna bara MÅSTE jag ha!!!!   

Några har frågat hur det ser ut på brännskadade delen och jag har sagt jag ska lägga upp en bild.
Med tanke på fult ärr och platsen det är på så väljer jag att lägga upp en bild hur det ser ut vid yttersta sidan...mot armhålan.
Ser dessutom "bäst" ut där. Även på ryggen har man märke, stort som en handflata. Även där bildas det sår som får läggas om.

Och allt detta KLIAR!!!!!!!   

Nu är bilden tagen för några dagar sedan så idag är det mer sårigt och geggigt men verkar som att det börjar vända nu och gå åt läkande hållet.
Men det är omläggningar hos vårdcentral som gäller. Och ha luftiga kläder och gärna gå bar här hemma.
Kan säga att jag är glad över min rosa plyschjacka som jag kan ha över ena axeln, knäppa den nertill och ha andra halvan barn. Ser galet ut men vad har man för val?

På bilden är huden som papper, så torr så torr! Gör ont vid minsta lilla beröring. Försökte dra lite i det svarta skinnet och fick bort en bit och det gjorde jag inte om! Fy vilken smärta och så blev det ju sår där MED!  

2 dagar senare blev det mer och mer sårigt, spricker, vätskar osv.

Än så länge har jag sluppit infektioner och det är jag iaf tacksam för!

Det där med cancer.
Är ju inte bara en liten behandling o lite strålning!!
Näää....nu rasar tänderna med. Har alltid haft bra tänder men nu ska de spricka o emaljen vill inte alltid vara kvar, lagningar lossnar osv.

Så denna månaden trodde jag att jag skulle få lite pengar över men oj vad fel jag hade. De går såklart till tandläkaren.

Men denna ggn blev det inte såååååå vansinnigt dyrt som sist iaf. Alltid något!

Man tror att när de flesta behandlingar är över så ska man vara frisk.......jag verkar ha felbedömt situationen för egen del.

Har ingen koll på vad man "får" säga nuförtiden om detta folkslag och ärligt så struntar jag i vilket MEN igår på Lunds sjukhus så skulle jag o min vännina fika i foajen efter jag varit på läkarbesök och detta kunde vi GLÖMMA!!

Hela foajen var fullsmockat av detta folk. Antar någon släkting till dem skulle avlida och alla måste nog vara på plats då för att få ärva om jag fattade det hela rätt.

Att de var där var en men VARFÖR måste de  BADA i rakvatten och parfymer????????? Kan de inte bara duscha och ha lite deo iställlet?????

Det gick bara inte att vara där....  ...utan att få andnöd!

Jag o min väninna valde att gå ut istället en stund innan vi sa hejdå till varandra.

Men vad var där då???

Jo där var stora skyltar som visade tydligt med bilder att det var RÖKFÖRBUD utanför entrén!!!

Detta betyder såklart att det måste stå ett 20-tal av detta folk där och...ja just det...RÖKA!!!!!

Trodde jag skulle storkna.....!  

Vi bad dem att gärna gå undan till stället man får röka på då det finns folk som inte tål rök och att detta är ett sjukhus!

2 av kvinnorna gick iväg men inte de yngre männen utan de talade om för oss hur dumma i skallen vi var och att vi var rasister!!

Är jag förvånad över att få vara rasist o dum i skallen för att jag tänker på de som inte tål rök och att det är ett rökfritt område????
Nej det är jag inte och jag är inte heller förvånad om vissa svenskar också tycker att jag är det också eftersom jag anser att de som har ex astma också ska kunna ta sig in på ett sjukhus utan behöva hamna på akuten i ett anfall o att rökfria områden ska respekteras! För det finns säkert svenskar med som anser att jag måste ha överseende till detta folk....men tyvärr...jag har inte överseende med nån som står vid en entre och röker när jag vet att det finns många som blir sjuka av röken!!!

Jag fick iaf gå till patienthotellet och förklara att jag inte kunde vistas varken i foajen eller utanför pga allt detta och undrade om jag kunde få sitta i deras rum sålänge tills taxin kom.

Och det var inga problem!   

Tja nu har håret börjat växa.
Nästan så jag tycker att luggen når ner till ögonen så jag snart får klippa mig...mohaha!!

Har börjat få pyttesmå ögonfransar med...alldeles vita men ändå. De tittar fram iaf   

Ögonbrynen lyser med sin frånvaro fortfarande men dem kommer säkert snart dem med :)

Det dåliga är biverkningarna. Främst är det nu brännskadan som ska läka som uppkom under strålningen. Ser hemskt ut men väljer att inte lägga upp bild på den här.

Sen är det tånaglarna. Stortånaglar som man nu kan lyfta på men de har inte lossnat helt än. Flera naglar kommer att gå samma väg men ännu är de i början av det stadiet.

Fötterna är fortfarande skadade så jag går med rollator. Dock klarar jag mig hemma utan då det inte är långt mellan möblerna.
Man är svullen om anklarna.....inte så värst snyggt det heller :(

Chemobrain gör sig påmind emellanåt. Synen har blivit sämre. m.m m.m

Så kom den där dagen då det var min sista strålning. Förhoppningsvis behöver jag aldrig mer strålas i hela mitt liv!

Tårarna rann när jag låg på britsen och jag hade fullt sjå att koncentrera mig på rösten från högtalaren som uppmanade mig att "andas in.....andas ut....andas in....andas ut...."

Prickarna i taket lyste för mig i sina olika pastellfärger som de brukar.

Väl ute så skålade jag och min väninnna i cider.

En konstig känsla infann sig...en känsla av tomhet och "vad händer nu"-känsla!