Alla inlägg under februari 2015

Av cija - 27 februari 2015 11:39

Ja idag är det fredag den 13e!!


Började dagen med att prova att färga mitt hår med en sorts inpackning. Ska inte färga det riktigt förrän ett år efter avslutade cellgifter.

Vad hände då???

Jo mitt hår är ju så nytt så det ville inte ens ta emot färgen.  


Så det hela resulterade i att badkar o handfat fick färg men INTE mitt hår!!!!  

Tänkte jag kan trösta mig med att baka två limpor bröd. Brukar fixa det lätt som en plätt men idag.....brände båda två!!!!  

 

Men jag gav mig inte så jag slog ihop en plåt grötbullar och såg fram emot att äta några till lunch men det kunde jag ju bara drömma om för jag lyckades bränna dom OCKSÅ!!!!   


Så jag tog plåten o stapplade ut till soporna o kastade allihop.....limporna kan jag kanske rädda....


Så nu vågar jag knappt göra något mer.

Sätter jag mig på motionscykeln i 5 minuter så får jag väl en stroke o ramlar av.

Äter jag lunch så sätter jag väl i halsen o dör.


Känner mig skakig i kroppen idag.....hmm.....


Så just nu vill jag bara ta en filt o dra den över skallen o låtsas att jag inte finns.....   

ANNONS
Av cija - 26 februari 2015 12:35

Detta under skedde i Lund i december 2014.

Det stod en man i en korsning, hängde över en krycka med framåtböjd rygg och skakade upp o ner i hälarna
så hans skakningar fortplantade sig i hans ben. Dock kunde han hålla i en pappmugg. Hade sett honom där flera dagar i rad.

Jag gick fram och ställde mig framför honom, tog av mig min mössa och höll fram den åt honom när han höll
fram sin mugg till mig!

Då tittar mannen upp på mig, ser att jag står där med min rollator, flintskallig, hålögd, trött och blek!!
En kvinna märkt av cancern!!!

Han utbrister "ohhh" när han ser mig o vet inte riktigt hur han ska göra.

MEN han reser sig, ryggen rätas ut och är inte längre framåtböjd.
Hans kropp slutar också skaka.
Han har inte heller större behov av sin krycka som han närapå glömmer bort när han ser min uppenbarelse.

Men jag blev glad!!!!
Tänk att jag helat en eu-migrant/tiggare genom att bara VISA mig!!!

Visst är det underbart?!?!   

MEN så slår det mig.....varför kan jag inte hela mig själv??????
Om jag ser mig i spegeln så hjälper inte det ändå.....jag blir inte frisk i ett nafs för det.

Undra varför?????   

Jag vill också bli helad ju......

ANNONS
Av cija - 20 februari 2015 14:34

Säger bara det.....FUCK CANCER!!

Min hand....mina söners händer....mina brorsbarns händer....makens hand....utbytesstudentens hand.....  

 

Av cija - 20 februari 2015 14:25

Och så fick jag min behandling till slut.....i eget rum utan den parfymstinkande kvinnan i min närhet.


Jag vet att behandlingarna är ett måste men jag hatar ändå när nålen ska in i venporten.

Och jag hade velat slippa alla behandlingar.


Att vara sjuk.....då är man aldrig fri!

När man jobbar så jobbar man och sen är man liksom fri och ledig.

Att vara sjuk med alla smärtor innebär att jag aldrig är fri ju.....alltid smärta!

Det tar på en.....jag som är en gladlynt typ annars!


Jag har fått mer hår men det är ju vansinnigt grått.

Visste att jag en dag skulle få grått hår men att det skulle ske på det här viset var inget jag ens hade andats om att det kunde ske.


Jag sover ff kasst och är ff hungrig ständigt och jämt.....måste bli ett slut på detta för annars lär jag rulla fram innan påsk.......  


 

Av cija - 20 februari 2015 14:15

Kom till onkologen och skulle sätta mig i väntrummet inför att jag ska ha min behandling.


Men tji fick jag för där satt 4 kvinnor redan OCH den ena av dessa STANK så mycket parfym så jag höll på att tuppa av!!  

Jag fick snabbt säga till sekreteraren att jag inte klarade av att sitta där så jag fick sitta i en korridor utanför onkologen! Och med tanke på att mina lungor dessutom är skadade för tillfället och min andning sämre än sämst så var det rätt solklart att jag inte kunde vara där.


Det gick inte att säga till den stinkande kvinnan heller för då hade man väl varit rasist!!!

Nej man får ju skylla sig själv att man inte tål parfymer i Sverige  
O även om man bett henne lämna väntrummet hade stanken suttit kvar ändå......så det blev ju jag som fick flytta!


Jag blev inkallad och personalen kunde konstatera efter varit ute i väntrummet att de måste upp med skyltar som visar att parfym ska undvikas!!!!

T.o.m de hade svårt att andas pga stanken!

Jag fick som tur var eget rum, kvinnan kom in i det gemensamma! PUH! Personalen hade ändå fått flytta på mig efter 2 minuter i det stora rummet om jag hamnat där med Stinky-kvinnan!


För mig är det logiskt....duschar jag och är fräsch behöver jag ingen parfym. Men hade jag aldrig duschat o skött min hygien hade jag kanske också öst stinkande parfym över mig?!
Eller näää, det hade jag inte gjort för då hade jag inte själv fått luft och dessutom vet jag hur vanligt det är med doftallergiker och framförallt på sjukhus!

Men en del människor tänker enbart på sig själva och struntar fullständigt i andra människor!!!


Kanske ska ta med en TVÅL nästa ggn jag ska dit o ser jag kvinnan så kan hon få den av mig  


Av cija - 16 februari 2015 09:35

Jaha, när man lär sig simma så får man ju prestera...o så får man järnmärket, simborgarmärket, magistermärket osv.


Men min kropp har nu valt ytterligare en variant.....den har valt att få BLÅ-märken!!

Vad ska jag nu med dem till egentligen??


Underarmen är en blaffa på, knät en, låren några och så magen.

Ser faktiskt rätt löjligt ut.

Har inget minne av att jag ens slagit mig på vissa av dessa ställen   

 

Sover uselt. 4 timmar per natt ÄR för lite när det håller på natt ut och natt in!

Måtte det rätta till sig när kortisonet är väck.....tar ju nästan 2 veckor till.

 

Av cija - 14 februari 2015 18:14


Just nu känner jag mig som en kortison-gam!!!

Inte efter kortison men efter KAKOR!!! Choklad!!! Godis!!! Mer kakor!!!


Vad är det som händer i min kropp???

Folk säger att det är av kortisonet (har det mot min strålskada i lungan) man får denna hunger men detta börjar bli störtlöjligt!! Man blir även aktiv av kortisonet och jo, det kan jag ju bekräfta....det också...och på nattetid!! Puh!


Vaknade 2 igårnatt, hungrig, såg i princip nybakade kolakakor dansa förbi mina ögon.


När min katt är hungrig rusar han till köket så fort någon i huset rör på sig!!

Jag hade lust att göra likadant och tänkte att om någon snart går upp så ska jag rusa till köket o ÄTA! Kunde gå upp och äta mitt i natten men jag ville försöka hålla ätandet till dagtid!


Klockan tickade och så kom den där sekunden som jag hörde någon var i köket!

MEN VAD HÄNDE DÅ?????

Jo, DÅ somnade jag!!!!!!  

VAR är rättvisan!!??

Vaknade 1,5 timme senare och då var det ingen hemma   


Gick upp och åt frukost o tog alla mediciner o injektioner.

Men sen spelade det ingen roll vad jag försökte tänka på för det var KOLAKAKOR jag skulle HA!!!

Så det blev o baka sådana. En hel plåt med kakor och jag åt!!!  

.....struntade fullständigt i allt annat bara jag fick kakorna!
Är en jättekonstig känsla....åt dem för säkerhetsskull till lunch också........med lätt illamående som resultat!

Men min kropp var fullt nöjd och resten av dagen ville jag inte ha mer kakor eller något sött alls.


Kortisonet är en konstig sak men det viktiga är att den tar bort min skada på lungan.
Måtte nedtrappningen nu fungera så jag kan slippa mer kortison och slippa kasta mig över kakbak till frukost!

  

Av cija - 12 februari 2015 17:32

Idag  var det då dags för läkarbesök och röntgen osv.
For till Lund redan vid halv 7 på morgonen så jag blev berest idag med   


Och nu har min kropp äntligen accepterat medicinen och tar den till sig och jag mår lite bättre  

Andningen är inte helt ok men den blir bättre.....
Då jag ansträngt luftrören med när jag försökt få luft under dessa veckor så verkar de har tajtat till sig så jag fick Bricanyl också.


Det kan vara så att det tar fart igen och jag blir sjuk igen då där är lite "sjukt" kvar MEN risken för detta är väldigt liten.....jag hoppas den är obefintlig!!!!


Så nu ska jag trappa ner kortisonet och jag kan avsluta antibiotikakuren. Sååååååå skönt att kunna slippa såååå mycket tabletter.


Jag blev så glad hos läkaren så jag nästan grät där....fick skärpa mig riktigt för att inte gråta.


Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
<<< Februari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ CIJAS blogg-bo med Blogkeen
Följ CIJAS blogg-bo med Bloglovin'

Translate

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se