Nu har jag arbetstränat ett tag.
Visst, jag blir grymt trött och dessa ynkliga timmar är vad jag orkar med just nu.

Jag vill mer men förstår (oftast iaf) att det tar mer på kropp och knopp än vad jag hade räknat med.
Men det är frustrerande och till råga på allt så tär frustrationen också på mig   

Om 3 dagar är det 15 månader sedan jag opererades för cancern. Jag tog ju semester ett par-3 dagar innan min operation då det gick magsjuka på jobbet.
Så idag var det då 15 månader sedan jag tryckte in mitt nummer på flexklockan!
15 MÅNADER!!!!!
15 månader där jag inte trott att jag skulle komma tillbaka alls.
Känns som om jag varit och vänt i Helvetet.   

Har väldigt svårt att greppa allt som hänt....man står ofta som i ett vakuum...man vet all fakta men kan ändå inte riktigt förstå vad jag gått igenom.

Jag vet såklart att där är ingen ände på detta!
Inte pessimistiskt sagt utan bara helt realistiskt.

Tumören är borta men jag har blivit så skadad av all behandling och det tar tid att läka.

Redan nu vet jag att vissa biverkningar kommer att bestå hela livet medans andra kommer att läka men att det tar sin tid.

En del tror att bara behandlingarna är över så är man sitt gamla vanliga jag igen.

Inget kan vara mer fel än en sån tanke!

Många är vana vid att se mig som den jag en gång var....och nu är jag plötsligt på något vis en ny sort av mig själv   

Efter ha fått första cellgiftet så gick jag upp på natten och fick syn på mig i spegeln!
Där stod det en kvinna som var hålögd, alldeles livlöst grå i huden och blå-grå om läpparna....den gången nep jag mig i armen och sparkade i väggen för att få veta att jag levde för jag trodde verkligen att jag hade dött  
Idag nöp jag mig också i armen men aktade mig för att sparka i väggen för då hade väl tånaglarna forit all världens väg.
Men jag förvissade mig om att jag lever och att jag får lov att känna! 

Jag är så vansinnigt glad över att jag idag äntligen fått trycka in mitt nummer på flexklockan!!

Märkligt att man kan bli så själaglad för att få trycka in sig på flexklockan och kunna få jobba igen??   

För att vara helt säker på detta så flexade jag ut igen efter en stund för att direkt flexa in igen....ville bara få känna känslan

Så idag har känslor svämmat över åt alla håll och kanter.   

Ikväll firar jag med att vara med på yogan....ska bli intressant att se hur mitt sinne tar emot det idag!


#yoga
#arbete
#sjukhus
#känslorallovertheplace
#fuckcancer
#bröstcancer

 

Mia

15 september 2015 14:59

har tänkt på dig idag å de e skönt att läsa att d gått bra. kramis

 

Linda

17 september 2015 13:50

Jag ska också äntligen köra igång med yogan ikväll, längtas!

http://livet-efter-40.bloggplatsen.se

cija

17 september 2015 15:14

Hoppas att det gick bra på yogan för dig :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att avhysa någon är inte så kul men i detta fall är det tyvärr ett måste. Fick ett bryt på sjukhuset när jag skulle ha mina cellgifter. Slutade med att personal kom på plats.  Vi pratade igenom det och jag drog i stora drag om allt som hänt. Dock v...

Träffa läkaren för några dagar sedan. Hjälper inte detta cellgift är det hejdå!      Jag är i för dåligt skick för att gå på nästa! Han räknar med 2 ggr av nästa sort så stryker jag med av biverkningarna för de är så starka i den! I den jag h...

Kom till slut hem från sjukhuset. Asih kom samma dag och besökte mig. Berättade vad de kunde bistå med. Jag var lite misstänksam men nu har det gått en tid och jag har fått mer insikt i vad de kan göra för mig! Var pigg när jag kom hem. Kände mig j...

Fick senaste cytostatikan förra tisdagen. Fick den intravenöst....dvs genom venporten. Dagen efter var jag konstig i kroppen, hade lite ontöverallt men jag reagerade inte direkt. 2 dagar senare hade jag 39,1 i temp. Åkte till akuten och det såg u...

När jag och maken var på vår planerade resa i Spanien så passade min bror, hans fru och min ena son på att fylla år. Men nu kom vi hem lite tidigare än beräknat så sonen fyllde år någon dag senare. Men då hade vi redan bokat in kalas helgen efter...