Tog några dagars paus från nätet. Kände att jag behövde det. Inte för cancern utan snarare för att det varit så tokigt varmt så jag har knappt orkat sitta vid en dator.

Men i fredags så bjöd en väninna mig och maken på mat! Det blev dansk fläskstek med nypotatis, rödkål, sås osv. Och dessutom var det förrätt och efterrätt med.
Jag satt en stund och funderade vad det var för "pinnar" hon hade lagt på steken!  

Kunde inte luska ut det så till slut fick jag fråga. Var tydligen svålen som var uppskuren så.  

Jahaaaaa, smakade på det men tyvärr klarade jag inte av att svälja det för svalgparesen men det var salt och gott.  

Vi pratade massor, både om vansinnigt roliga grejor men även om allvaret som nu har slagit till i min kropp!

Men det var en mycket trevlig kväll och när jag och maken kom hem så stöp vi båda två rakt ner i sängen och somnade som två klubbade träskpaddor  

#kulmedmiddaghosenvän

#levermetastaser

#fåkännaglädjeärviktigt

Fick en enorm ångest en natt nu efter alla undersökningar var över.
Vände och vred mig och grät en skvätt.   
Kände det som att jag bara var hängande i luften nu.
Biopsi och CT avklarad, nya prover var tagna. Vad mer behövs för att jag ska få en läkartid och börja behandlingen?

Hur fort växer metastaserna?

Hinner de bli större på en vecka?

Hinner de bli fler?

Hinner jag kunna "köpa" mig mer tid eller är det över allaredan?

Vem är min läkare? Har jag en "leverläkare" nu?
Massa frågor som bara for igenom huvudet på mig!
Till slut bestämde jag mig för att ta en ångestdämpande piller (gillar inte alls att ta det) och den hjälpte för jag somnade!

På morgonen efter så ringde jag onkologavdelningen där jag var när jag hade bröstcancern. Fick tag i en av de jag gillar bäst där.

Hon mindes mig mycket väl då jag var en av de få som fått extrema biverkningar av cytostatikan sist!

Fick svar på en hel del av mina frågor och det kändes skönt. Jag tillhör "bröstsidan" på onkologen eftersom jag har bröstcancer-metastaser i levern och inga nya tumörer. Där var en läkartid uppsatt till mig men den har jag inte fått hem i brevlådan ännu men numera är postgången inte så snabb och pålitlig som den var förr! Men nu fick jag ett datum och har det att utgå ifrån och det kändes bra. Jag var inte bortglömd!

Celldelningen på metastaserna är skyhög. De går "hand-i-hand" med bröstcancern dvs de har liknande stuk som bröstcancern. Dock var där lite skillnad men om det är bra eller inte vet jag först när jag träffar läkaren!

Min fasa är att de ska sätta in samma helvetes-cytostatika som sist som slår ut mig helt, sätter mig i rullstol, får mig att må illa i veckor osv. Men som sköterskan sa: det finns väldigt många sorter så jag ska ta den diskussionen med läkaren. Jag kan bli lika sjuk av vilken som men just de 2 jag haft vet jag redan hur sjuk jag blir av! Och uppenbart tog de inte alla cencercellerna heller   

#levermetastaser

#fuckcancer

#ångest

I lördags var vi iväg på kalas. Trevlig tillställning men när vi gick en runda så fick jag ont i sidan där leverbiopsin togs. Blev så paff av smärtan så jag höll på att ramla.

Det fortsatte under kvällen men jag tänkte att det ger säkert med sig. Ringde avdelningen där jag låg en stund på efter biopsin för jag tänkte att det kanske är vanligt att få det så här. Nej, det var inget de ens hade hört att man ska få så ont så många dagar efter biopsin!

När vi kom hem envisades maken att vi skulle till akuten.  
Så det slutade med att vi körde dit!Var en hel del folk där och väntetid därefter. Jag fick iallafall ligga på en brits!
Så var det äntligen min tur att träffa läkaren som bara skulle läsa min journal! Då hör jag larmet gå och förstår att nu kom ambulansen in så nu lär det ta tid. Och det gjorde det!

Jag halvsov på  britsen men kom såklart inte riktigt till ro. Och när jag vaknade till var jag sådär vrålhungrig så jag mådde väldigt illa. Dessutom var jag väldigt trött och därav frös jag.
Precis då var de färdiga med larmet så läkaren kunde komma.
Men det blev ingen klokare av för han visste inte varför det gjorde ont!  
Mina prover var bra....så även leverproverna! Kroppen verkar inte ha anammat metastaserna ännu så därför mår jag väldigt bra trots 7 metastaser!
Vi fick åka hem igen, smärtorna fortsatte i några dagar till för att sedan klinga av!

Jag tror nog att min son hade mer rätt än läkaren när han sa att det mer verkade vara en inflammation i levern efter biopsin och att den kommer att ge med sig själv. Det var ju det som hände!

Men nästa gång maken tjatar om att vi ska till akuten kommer iallafall jag att krypa in under min säng och vägra komma fram!!!!  

#fuckcancer

#levermetastaser

Idag blev det en jättetrött dag.

Har jobbat och sedan gjordes en DT på kroppen. Den ska kunna visa mer om metastaserna. Drack 1 liter kontrast innan och för att klara av det så fick jag en antimåilla-pilla eftersom jag mår ständigt illa.

Men DT gick bra och de drog nålen  som satt i venporten  efteråt.

Jag fick idag också se en del av PETscan. Det var mycket intressant men trots jag vet att det var min kropp så var det som att det inte var det när jag tittade på dem.  Är väl yrkesskadad....på gott och på ont   

Jag förstår inte varför jag är så vansinnigt trött idag. Kanske är det värmen!?

Ätit lite mat, är inte så hungrig även om jag kan vara sugen på mat! Maken ville ge mig glass men jag avstod, trots att det är ibland det bästa jag vet!

Men nu är DT gjord och nu är det bara att vänta.......vänta.....vänta!!  

#levermetastaser

#fuckcancer

#röntgen

#ovisshetenärdetvärsta

Så blev leverbiopsin gjord igår.

Jag hade i färskt minne hur det var med biopsin i bröstet där bedövningen inte tog, fick ingen premedicinering och när de var inne i tumören och tog en bit så var smärtan så stor att jag skrek rakt ut och tappade andan.
Jag var helt inställd på att hela bröstet hade exploderat så ont det gjorde!! Vill dock tillägga att läkaren inte var burdus på något vis.
Med detta i bagaget så var jag helt hispig inför leverbiopsin.   

Kom till avd på Csk för att de skulle fixa till mig innan biopsin. Fick en säng att ligga i.

De skulle sätta nål i armen men det är jag anti mot sedan en sköterska på akuten i ett annat sjukhus i nordöstra Skåne stack fruktansvärt illa och bemötte min stickrädsla med absolut ingen empati och ansåg att venportar inte tål kontrast så där ville hon inte sticka utan det måste vara i armvecket! Detta har lett till att annan personal frågar varför de inte får sätta nålen i armen och då förklarar jag detta!

Det togs PK-prov på mig via venporten där jag nu hade nål och som tack vare läkemedlet konakion hade kommit ner till rätt nivå.
Hade den inte gjort det hade jag fått någon annan medicin (minns inte namnet)för enligt läkaren skulle biopsin göras idag! Och just där och då var det skönt att få höra detta!  

Fick premedicinering men när jag kom ner till ultraljudsrummet så skakade hela jag.
Var tal om att de kunde skjutsa upp mig till avd igen så jag kunde få ångestdämpande och komma ner igen.
Nej minsann tänkte jag! Andas andas....andas andas....du klarar det intalade jag mig!
Jag berättade om förra biopsin och de visste redan om min rädsla.
Och så kände jag att medicineringen jag fick på avdelningen började göra verkan.
Personalen var väldigt proffsiga och läkaren var helt underbar i sitt bemötande.  
De berättade varje detalj de skulle göra på mig (önskemål ifrån mig). Äldsta sonen var med mig inne i rummet och maken väntade utanför. Sonen såg på ultraljudsskärmen när de tog biopsin från den stora metastasen.
Jag blev lovad att de inte skulle sticka förrän bedövningen verkligen tagit på mig och detta höll de verkligen.

Läkaren ritade en prick där han skulle sticka, jag fick ligga exakt stilla, sen var det "andas in....andas lite till...stopp!" osv
De plastade in apparaten så enbart skärmen syntes. Knappt ens att lilla jag syntes bland alla sterila dukar som lades överallt på mig  :O

Jag låg lite på min vänstra sida och fick en kudde under baken så jag kunde ligga bra och framförallt ligga stilla!

Så stack han, jag var fundersam om nålen var inne för faktum är att det knappt kändes!
Japp, den var på plats sa de och sonen intygade också detta.
För säkerhetsskull så tog de en andra biopsi så jag ska slippa göra om det igen ifall de behöver mer material.

När de tog en bit av tumören så knäppte det till men läkaren var skicklig för han ryckte inte till och det gjorde inte jag heller. Jag blev mest förvånad över att det var klart.  

Fick se rören med bitarna i. Såg ut som små ynkliga vita maskar med lite rött o ena änden.
Var det allt? Jag hade trott de skulle ta en rejäl bit.  

Eftersåt kom jag upp till avd igen, fick alvedon för smärtan från biopsin hade jag i axeln (det är vanligt att det blir så) somnade och sov i princip tills jag skulle hem. Fick ett par mackor och äppeljiuce av personalen.
Var grymt yr när vi skulle hemåt så jag kunde knappt klä på mig själv. Allt bara snurrade. 
På måndag ska det göras en DT men jag blev inte klok på varför. Kanske för att se var metastaserna ligger?
Nålen i venporten är kvar för det ska ges kontrast på måndag och på så vis slipper jag bli stucken igen!

Väl hemma så spydde jag kaskader och sedan var magen tom och det var jag också. Försökte äta igen efter en stund, blev 5-6 tuggor och sen var jag mätt och som vanligt lite illamående.

Tog en antimåillapiller och kikade lite på en film. Ett blåmärke började träda fram på ryggen så det skulle vi ha koll på då det innebär att det blöder inne i kroppen och det får absolut inte bli värre.

Idag då?
Väldigt illamående, mindre yr, trött, mörbultat, ont i axeln och sidan.
Somnade vid halv 2 inatt och vaknade vid halv 7.
Vet ni vad? Jag saknar att få leva, att få njuta av livet och bara få vara frisk!  

Är så mycket jag vill göra och fixa. Kommer jag att hinna????? Kommer jag att hinna komma ner till min pappas grav igen?? Hinner jag ner till släkten i Australien?? Hinner jag göra alla fotoalbum till mina barn??? Hinner vi med Spanien????

Nu är det några dagars helvete som väntar innan jag får veta svaren.  Ovissheten är det jävligaste!!!!

#levercancer

#metastaser

#leverbiopsi