Satt och kikade på foto och satte ihop dessa två....och så tittade jag flera gånger.
Har svårt att förstå att det är jag på båda bilderna. Det spelar ingen roll hur många gånger jag tittar....det kan inte vara jag som är flintskallig?!  
Är som om man under den perioden levde ett annat liv, som om man inte fanns.....  

Ena är tagen ca 8-9 månader innan jag fick veta om min cancer och den andre är tagen när jag var mitt upp i alla cellgifter (cytostatika) och hade inget hår, inga ögonfransar och knappt några ögonbryn kvar.

Livet kan ändras fortare än man hinner med emellanåt......

Jag var helt inställd på att det var VÅR nu....

men något har uppenbart hänt för vi har HÖST-väder i Skåne.

Så var tog sommaren vägen???

För den har jag hunnit missa totalt  

Behandling pågick en gång den gångna veckan.

Har upptäckt att det svider på en punkt vid slangen från venporten....måtte det inte vara något att oroa sig för. Vill inte bli av med venporten än då det är lättare för mig att få behandlingen där än att få den i benet som spruta.  

Behandlingar jag får nu är något som heter Herceptin. Då tumören var av den snabbväxande o aggressiva typen så visade den sig vara av en sort som gärna ger återfall.
Herceptinet drar ner denna risken en del. Inte helt men en del. Man får ju iaf lite hopp att slippa återfall......

Men nu har jag en stor bula/knuta nedanför armhålan på den opererade sidan så på onsdag ska detta kollas upp.

Jag hoppas bara det är fett och någon form av vätska men känner att jag vill veta säkert.
Har lärt mig att inte vara så vansinnigt orolig förrän jag gjort undersökningen.....men visst.....man har ju de där meningslösa hjärnspökena som dominerar emellanåt.  

Här kommer veckans selfie! Jag har ingen selfiepinne så jag försökte få långa armar.....  

Jag fattar inte var veckorna försvinner?

Jag skriver mest blogg på helger har jag märkt och försöker få ihop allt på samma helg istället för att ha ett lugnare "flöde".

Men i veckorna är det sjukgymnast, lymfteraput, sjukgymnast, vattengympa, terapeut, behandlingar, 2 timmar med lymfpress varje dag.....allt tar sin tid.
Och vissa dagar är jag så sagolikt trött så jag nästan somnar där jag står på golvet!

Allt det här känns som mitt jobb. Och då tänker jag....hur ska jag orka jobba??
Men då är jag kryare och har inte behandlingar o möten.

Jag längtar så efter den dagen. Ibland så mycket så att det gör ont i mig!