Inlägg publicerade under kategorin Jobb/Arbete
Fick behandling i tisdags.
Läkaren kände även på knutan som i ärret över där ena bröstet suttit. Kände den för ett par veckor sedan. Han kände den också men vi ska avvakta lite och följa den. Den var för hård för att vara en fettkörtel men han trodde ändå inte att det är en tumör....än!
Jag lägger till ordet "än" i allt som har med cancer att göra numera.
Fick iallfall behandling nummer 5. Räknat med att jag ska ha fått 8 stycken innan CT ska göras i nästa månad. Men ska det bli så att mina värden är för dåliga så får jag återigen vänta en vecka.
Och då känns det nästan meningslöst att hålla på. Att få veckobehandling varannan vecka ger inte samma kraft som att få det en gång i veckan.
Jag kan tyvärr inte göra något åt de värdena själv men jag vet att man kann få en spruta som kan sätta fart på kroppen. Dock ges dessa inte så gärna vid veckobehandlingför då väljer de hellre att sänka styrkn i dosen.
Känns lite som "ja men hon ska ändå dö så vi slösar inte pengar på henne"!
Men nu har jag fått info att det finns en sorts spruta att få även för de som får veckobehandling. Dock tar kroppen rätt mycket stryk av att få dem enligt den information jag fått av dem som får dem.
Men å andra sidan så tar kroppen mycket stryk av metastaserna och cellgifterna också!
Hoppas iallafall att jag ska klara dessa första 8 omgångar cellgift utan att den behöver sänkas. Sen får man ta nya ställningar efter röntgen nästa månad!
Blev konstigt nog inte så trött samma dag efter denna gången. Men nu hade jag lite mer energi också. Fast å andra sidan så drog cytostatikan bort den energin i snabb takt och jag blev enormt trött och har fått mer ont.
Så pass ont så jag har fått ta till starkare smärtstillande.
Natten till fredagen sov jag knappt 1,5 timme, svettades mängder och till slut tog jag tempen. Ja, den var då verkligen inte så hög för den var bara 35,9C!
I torsdags jobbade jag. Det gick dessvärre lite trögt.
Börjar så smått att inse att jag behöver nog få vila mer. Jag jobbar 4 halvdagar och får en behandling den dagen jag är ledig. Blir sämre och sämre efter varje behandling nu.
Ska ta upp det med läkaren och jag vet att det inte blir problem med att få sjukskrivning för läkarna har varit på mig från början då jag jobbar inom vården. Problemet är mer att jag inte vill vara sjukskriven för jag älskar verkligen mitt jobb och jag får mycket positivitet därifrån men rent fysiskt så börjar kroppen säga nej!
Kanske man kan jobba 25% ett tag? Kanske jag bara behöver en liten paus?
Håret är väldigt tunt nu men jag har inte rakat av det ännu.
Har fått njuta några dagar nu sedan svaret på skelettscinten.
Känns skönt! Måtte det nu hålla sig borta ifrån skelettet med.
Räcker med att det sitter i levern!
Sonen fyllde år häromdagen. Han hade ett litet kalas.
Den enda som inte kunde komma var äldre brodern som jobbade.
Hans pappa och andre bror, hans morbror med sin familj, jag och min make...vi var där.
Det var en lugn kväll....precis sådär avslappnad och lugn som en kväll kan vara när man ska upp och jobba dagen efter.
Trevligt med skratt och prat!
Han önskade sig mat så det hade jag köpt till honom!
Har varit och provat ut perukerna nu som var beställda i nya färgerna.
Föll för den som var nummer 1 (den jätteblonda) på bilden i ett annat inlägg här på bloggen för nu när den kom
i den nya färgen så kändes den bäst!
Jag fick åter igen lära mig att sätta fast den rätt...lyckades rätt bra tills jag tittade mig i spegeln och såg att jag varenda gång glömde trycka in "flikarna" vid öronen. Såg nästan ut som om jag tänkte flyga iväg när jag glömde vika in dem!!
Hon klippte upp den lite så det blev lite mer spret i den. Den är inte så varm som min förra var. Den var så tokigt varm så jag använde den knappt alls.
Kom till jobbet idag och alla trodde jag skulle ha den på mig men jag lät den vara hemma för jag sitter med headset på jobbet som sitter på huvudet. Var rädd att när jag tar av headsetet så följer peruken med!
Men jag får väl vänja mig successivt!
Efter jobbet idag så fick jag för mig att jag behöver börja simma igen! Sagt och gjort men efteråt blev jag enormt trött och fick väldigt ont i kroppen. Jag är emot att ta massa tabletter (har fått avsmak efter allt jag gått och går igenom) men nu fick jag ge mig och ta det!
När jag kom hem så tog jag och somnade rätt så direkt.
Har haft väldigt ont i ryggen sedan jag fick förra cytostatikan. Blev inte bättre efter denna gången. Funderar på om där är en metastas som trycker ditåt!
Denna helgen blir lugn. Inget inbokat!
Gjorde ett litet Piccollage åt sonen när han fyllde år!
Mitt nya hår och nya frisyr
Att hitta en sådan här lapp vid min dator på jobbet gör mig glatt överraskad!
Ännu trevligare är att den fick sitta kvar där!
Och så undrade jag såklart vad sonen gjort på mitt jobb
Skulle fått min andra behandling igår då proverna var ok för att ge mig det. Så efter jobbet begav jag mig till sjukhuset för detta!
Fick veta att om man fick en reaktion så var det när man får andra omgången.
Då skulle man känna lite i ryggen och kunna bli lite blossig i ansikte. Okej, tänkte jag, det kan jag säkert hantera om jag känner av det så jag var inte orolig!
Kom till onkologen och så sattes det igång. Hade emlat porten bra med så inte ens sticket kändes!
Det verkade fungera bra så jag la mig på sidan och slappnade av...en liten stund!!
Och naturligtvis fick jag en allergisk reaktion men den bestod inte av "lite ont i ryggen och bli lite blossig i ansiktet".
Det som hände var att det kom en snabb värmevåg på bröstkorg och upp i ansiktet. Jag försökte hitta larmet och samtidigt så känner jag det som en stor klump sätts på min strupe och jag kan inte ropa för saliven bara rinner ur munnen och lufttillförseln stängs sakta men säkert av på mig!
Tårarna börjar komma och jag tänker "inte gråta för då svullnar du i halsen ovanpå detta". Var är larmet?
Trasslade mig ur den där obekväma fåtöljen, landade på golvet och då såg jag larmklockan som hängde på armstödet men hade kasat ner en bit.
I samma sekund kom ryggvärken! Ja jäklar vilken värk!!!! Alla ryggskott jag har haft var inget mot detta!!!!
Kunde knappt stå men ville inte heller ligga ner.
En sköterska kom, stängde av droppet och på bara någon sekund stod där en hel drös folk inne vid mig och hade med sig akutvagnen. Jag hade svårt att fokusera blicken på dem.
En man frågade en massa och jag hade fullt upp med att få luft samtidigt som smärtan i ryggen fanns där. Fick senare veta att det var läkaren!
I efterhand förstod jag att hade det gått en liten stund till hade jag snabbt kunnat utveckla en anafylaktisk chock! Är iallafall glad att inte det hände!!
Allt dämpades en stund efter de stängt av cytostatikan.
Sen fick jag ligga på en säng och så drog en sköterska ut cytostatikan från slangen och så fick jag vanligt dropp en stund.
Så testade de att jag fick det med 25% hastighet och det gick bra. Akutvagnen stod kvar i rummet så den blev min närmsta granne!
Jag började slappna av och sedan höjdes takten till 50%. Då gick det bra tills det högg tag i ryggen på mig!
Återigen enbart vanligt dropp och sedan bestämde läkaren sig för att behandlingen skulle avbrytas!
Min kropp påvisade en stress av den allergiska reaktionen. Jag tyckte dock att jag mådde bra men närjag kom hem efter denna dag så somnade jag i 6 timmar och svettades massor (värre än när man har influensa och febern går ner) och det gjorde jag inte förra veckan.
När jag vid midnatt vaknade till liv så kände jag att NU mådde jag bra i andningen igen. Då förstod jag att när de körde igång andra omgången så mådde inte kroppen bra (även om jag tyckte det).
Så om en vecka kör vi igång igen om mina prover är bra. I annat fall får jag vänta nästan en vecka till. Känns som ett nederlag och som om kroppen motarbetar mig!
Fick veta att ett "fåtal" reagerar så här kraftigt men att de flesta bara känner litegrann! Är jag förvånad att jag tillhör de där fåtalet???
Tog bilderna bara några minuter innan jag utvecklade allergiska chocken.
Akutvagnen vid sängen
Har så svårt att förstå att jag är så sjuk när jag känner mig så frisk!
Har varit hos tandläkaren, fick veta att jag har fina tänder, tjusigt tandkött och superfina slemhinnor! Kände mig som en häst så när hon var klar frustade jag och gnäggade som en häst varvid både tandläkaren och tandsköterskan garvade. Men trots jag lät som en pålle fick jag ändå betala besöket! Kasst ju
Men jag är glad att ha fått dessa besked!
Jag har varit hos optikern också! Jag ser inte sämre än innan men min kropp luras att tro det! Va?
Jo, för mina mediciner och cytostatikan har gjort så min syn blir "knäpp" ibland men i grunden har den inte ändrats!
Så jag beslöt för att enbart skaffa terminalglasögon och så får de andra vänta!
Igår var jag och maken på grillkväll i dragracingklubben. Precis lagom med allt...människor, musik, skratten, maten och att det inte blev tokigt sent! Det var en bra kväll!
Idag har jag jobbat och det var jättekul som vanligt! Stormtrivs med alla och de trivs med mig vilket känns bra!
De vet min humor så de vet vad de kan säga och behöver inte vara rädda för mig!
En sa att hon tyckte jag kunde be metastaserna ta paus över sommaren så jag inte behövde behandlas förrän i höst.
Ja tänk om det hade kunnat vara så!
Men tyvärr inte.
Den stora metastasen har tydligen växt för den är stor som ett hönsägg nu.
Hur får den plats i min lever?????? Är som ett hönsägg i levern
Har ont i sidan av den. Men nu vet jag att det är den som ger mig smärtorna.
När jag kom hem efter jobbet så har jag planterat om lite, målat brädor, tvättat lite, strukit lite och plockat allmänt. Allt för att inte dödsångesten ska kunna ge sig till känna!
Jag vill ju så hjärtans gärna få leva!
Maken beslöt sig för att överraska mig igår och det lyckades han bra med.
Brukar vara jag som fixar och har överraskningar osv men nu var det plötsligt omvända roller!
Jag visste att något skulle ske men inte vad! Visste att han hade skrivit "överraskning" i vår almanacka på den dagen och jag kan inte neka till att jag verkligen har försökt pressa honom men utan framgång.
Fick nys om att yngsta sonen också visste så jag försökte pressa honom också men det var totalt kört där med.
Jag somnade som en utschasad säl efter jobbet igår och vaknade av att dörrklockan ringde, kikade ut och där stod svärföräldrarna!
Gnuggade mig i ögonen och kollade igen....jodo, de stod kvar så jag såg inte i syne
De skulle också med. Det visade sig att min svärmor och make hade planerat detta ihop så både jag och svärfar var helt ovetandes.
Men både han och jag hade många bra förslag....Trolle Ljungby, Fjälkingegrillen, EKOhallen,, korvkiosken osv.
Vi passerade även Mjällby så jag passade på att vinka åt min morbror och hans fru som bor där!
Slutade med att vi hamnade på Hällevikscampingen i Blekinge hos makens morbror, dennes fru och ett kusinbarn till maken! Så kul att träffa dem igen!
Bjöds på god och grillad mat, många skratt och en härlig promenad vid havet! Dock avstod jag att bada men kände på vattnet och det var inte kallt.
Detta var en himla bra överraskning! Nu kommer jag ju att kika i almanackan efter fler....
Idag blev det en jättetrött dag.
Har jobbat och sedan gjordes en DT på kroppen. Den ska kunna visa mer om metastaserna. Drack 1 liter kontrast innan och för att klara av det så fick jag en antimåilla-pilla eftersom jag mår ständigt illa.
Men DT gick bra och de drog nålen som satt i venporten efteråt.
Jag fick idag också se en del av PETscan. Det var mycket intressant men trots jag vet att det var min kropp så var det som att det inte var det när jag tittade på dem. Är väl yrkesskadad....på gott och på ont
Jag förstår inte varför jag är så vansinnigt trött idag. Kanske är det värmen!?
Ätit lite mat, är inte så hungrig även om jag kan vara sugen på mat! Maken ville ge mig glass men jag avstod, trots att det är ibland det bästa jag vet!
Men nu är DT gjord och nu är det bara att vänta.......vänta.....vänta!!
Så nu kom jag till Lund, Klinisk fysiologi och Nuklearmedicin mott. för att få gjort en PET-scanning och en CT.
Det gjordes CT+PET över huvudet och ner till nyckelben. Sen blev det en överraskning som jag ser som positivt och det var att det gjordes även en PETscan från nyckelben och ner till ljumskarna.
Det var bra och trevlig personal där!
En sköterska satte nålen, jag är nålrädd men hon var superduktig på att sticka
En annan ssk kom in med maskinen som skulle injicera det radioaktiva ämnet via en nål i mitt armveck och sedan var det att vila 1 timme. Då fick maken sitta i väntrummet för jag fick inte prata eller anstränga mig på något vis.
Det radioaktiva ämnet skulle cirkulera runt i kroppen och det gör det bäst om man vilar!
Skulle även dricka nån liter vatten och det svepte jag i snabb takt så jag kunde få somna sen! Det var inga problem att somna för jag var så trött efter att ha jobbat innan vi åkte iväg.
Efter en timme var det att traska in i rummet där det stod både en CT-maskin och en PETscan-maskin tillsammans. Fick lägga mig på en brits (fick vara helt stilla) som körde först in mig i den ena maskinen och sedan den andre maskinen. CT gick rätt fort och då fick jag kontrast som blir som en värme i kroppen och det kan
kännas som om man kissar på sig! Sedan gjordes PETscanningen och den tog sådär 30 minuter och jag passade på att somna där också!
Var väldigt trött efteråt och maken ville att vi skulle äta i Lund men jag ville bara hemåt! Så på vägen hem landade vi på Ekeröds matplats där vi åt middag! Och när jag tar brickan och ska sätta mig så ser jag ett ansikte på en person en bit bort och tänkte: -"shit, vad han är lik min morbror",
Eftersom jag var rätt trött så tog det en stund innan jag fattade att det faktikst var min morbror som satt där! Även hans fru och hennes kusin med fru var med!
De var på väg hemåt efter ha varit i Lubeck. Var inte förväntat att vi skulle ses där av alla platser! Världen är liten! Blev ju lite kul avslutning för det är inte så ofta vi ses då de bor en bit iväg.
#PETscanning #ovisshetenärhemsk
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 | 9 | 10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|