Så kom jag då till cancerrehabiliteringen i söndags och skulle stanna här 5 dygn.

Trevlig personal, fick räffat läkare, hade ett litet snabbt enskilt samtal med en sköterska första morgonen, haft infoträff, meditation, föresläsning om "kunskap o föreställningar om cancer", gruppsamtal o så god mat   
Min panikångest slog till när jag gick på en egen promenad o det var inte någon höjdare!! 
Rätt matt efter det!

Och jag upptäckte att mygg fanns det gott om.......problemet var att de upptäckte mig också   

Nu har jag packat mina kläder, lymfpress, mediciner och annat jag ska ha med mig.
Åker till cancerrehabilitering några dagar nu.
Lämnar make, barn o katt hemma och ska själv dra iväg.

Ser verkligen fram emot detta o är verkligen taggad inför detta!
Litet moln i det hela är att min katt inte mår så bra men jag vet att det är någon hemma hos honom dygnet runt när jag är iväg nu. Känns skönt det!  

Känns som att man är en bit på väg närmare jobbet med nu!
Fast jag är skruttig i fötterna, revben, mycket hosta, lymfödem, enorm trötthet, magen kass o ett ärr som inte bara är fult utan också skapar massor av smärta.....men jag är iaf på väg tycker jag!  

Idag var jag och utbytesstudenten på shopping. Jag behövde ett par klänningar eftersom jag pga cancerbehandlingen gått upp i vikt och ingen av mina gamla klänningar passar mig längre!
Och snart ska jag fira min försenade födelsedag och vill känna att jag har något på mig som passar min....barbamamma-kropp!

Kikade runt i alla tänkbara affärer.

Hittade en klänning i en finare butik....kostat 1290 kr och såldes för betydligt mindre.

Kunde inte låta att prova och jag kände mig riktigt kvinnlig och fin i den. Bär ju sälllan protes pga såret är så illa sytt så jag fick en scarfs och lägga där så jag kunde se hur klänningen såg ut med två bröst   
Dock är det inte så mycket rörelseyta i den när man har den på sig. Men jag köpte den. Följde med ett tunt skärp också.

Sen in i nästa butik där jag hittade en kofta som jag föll för och bara ville köpa....så det gjorde jag. Den passade bra till klänningen.

Sen var det smycken. Hittade 2 halsband. Ett kortare och ett längre. Båda passade till klänningen så jag köpte båda två. 100 kr för båda halsbanden.

Kom till den sista affären och DÄR såg jag en klänning jag kände kunde vara något för mig till min fest.
Blå med tyg i flera lager. Den till höger på bilden.
Provade den, stoppade en scarfs där protesen ska sitta även här för att få rätt fall på klänningen.
Och bestämde mig på stående fot för mig själv att detta är den kklänning jag ska ha på kalaset. Lagom röreslevidd med tanke på att vi ska ha en del lekar också på festen/kalaset   
Den inköpta koftan passade även till denna klänningen och så gjorde även det ena halsbandet.

Lyckad shoppingdag.  

Idag har det då varit premiär för mig att ÅKA bakpå en mc för detta året!!! Fick bli en tillfällig Spätta idag haha

Brukar köra själv men är fortfarande rätt "tagen" sedan gårdagen så jag vågade inte ge mig iväg och köra själv. Bara dumt att riskera något när jag vet att jag inte kände mig helt ok.
Men att åka var en upplevelse det med!

Hade fullt sjå att få på mig handskarna när jag har lymfödem-handske innaför mc-handskarna. Men skam den som ger sig   

Upp på mc....pang ....där låste sig benet .....men det löste sig efter en stund men fy vad det gör ont när det händer.

Vi körde till ett mc-cafe. Och eftersom vi fick köra i snigelfart så hann jag nästan somna där jag satt men även så hann jag titta på naturen, känna dofter, se på träden, himlen osv osv.
Då slår det mig att för nästan ett år sedan så trodde jag aldrig att jag ens skulle få uppleva detta igen....jag trodde jag skulle dö ju!
Så bara denna tanken och vetskapen gjorde att jag sög in alla intryck jag såg ännu mer. Man tar så lite för givet nuförtiden!  

Väl framme så åt de andra hamburgare respektive sillamacka. Själv höll jag mig till glass då jag hade ätit hemma innan vi stack. Men sillamackorna och hamburgarna är mycket goda där....mums!!    

 

Kämpar med handsken
 
Väl uppe på mc:n

#Yamaha

Var såååå trött och frusen igår. Skulle gått på vattengympa i varmvattenbassäng men det fick jag hoppa över.

Hade på mig linne, tröja, fleecetröja och vinterjacka osv....o ändå frös jag.

Skulle sen på behandling och få Herceptin i venporten.

Då blev det ännu värre.

Jag frös trots alla kläder + filt.  
Maken skulle åkt iväg men han fick komma och hämta mig först efter behandlingen.

Sovit illa inatt för jag hade ångest.

Imorse så skjutsade maken vår utbytesstudent till stationen då hon ska besöka vår huvudstad i helgen!

När han kom hem så låg jag och halvsov i dubbelsängen....då kommer han in o lägger sig MITT I SÄNGEN!!
Dessutom buffar han på mig för att få bättre plats!? Mummel, mummel....

Då får ju inte jag plats längre....trots jag är sååååå smal och mager nuförtiden (NOT) så jag får kliva upp!

Men inte mycket och göra sådär på morgonkvisten ju.

Efter nån timme så tycker jag att maken drömt klart så jag väcker honom, schasar ut honom  och tar själv plats i sängen ihop med min lymfpress :D

Var och hade vattengympa i varmvattenbassäng igår.
Trivs som fisken i vattnet den stunden....även om jag ser ut som ett russin när jag kommer upp  
Men jag lyckades iaf att simma hela 120 meter efter vattengympan innan jag gav upp.

120 meter??? Ja det låter inte långt med tanke på att man simmat 3000 meter förr. Nu simmar man 15, ställer sig på botten, vänder sig och simmar 15 nya!

Men jag har iaf simmat mina 120 meter och är stolt över det. Kan ju bli 135 meter nästa gång kanske?  

Sen  var det dags för ultraljud av hjärtat. Trevlig prick som undersökte mitt hjärta.

Resultatet var samma som sist och det betyder att jag kan fortsätta de behandlingarna jag går på nu.

En viss % kan få hjärtfel av den behandlingen men än så är det "grönt" för mig och det är jag såklart tacksam för.

Fick för mig att i helgen vara ute och försöka rensa en rabatt. Valde den som är minst och konstaterade rätt snabbt att jag är ingen fan av kirskål  

Min make har investerat i en liten söt pall jag kan sitta på och det är bra.

Men efter denna lilla stund jag satt ner, framåtvikt o rensade så fick jag MEGA-ont i skinkorna dagen efter.

Världens träningsvärk med smärta i mina julskinkor.  

Så nu får kirskålen växa lite mer innan jag ger mig på fler rabatter för just nu kan jag knappt gå alls.
Jisses vad man blir klen efter cancerbehandlingar  

Men en fördel är det ju......jag vet att jag har kvar de musklerna iaf HAHAHA